Publicerad 16 november 2022

Standard för kommunal räkenskapsrevision

Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.

SKR har i samverkan med Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (Skyrev) och FAR, branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter med flera gemensamt beslutat att ta fram en standard för kommunal räkenskapsrevision. Den ska börja tillämpas från 1 januari 2023.

Standard för kommunal räkenskapsrevision (PDF) Pdf, 574 kB.

Standarden består av:

  • Ramverk
  • Anvisningar för tillämpning i kommunal räkenskapsrevision av International Standards on Auditing (ISA) samt International Standard on Review Engagements (ISRE 2410) inklusive tillämpningsanvisning för granskning av drift-och investeringsredovisning (enligt ISA 501).
  • Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper
  • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse

Frågor och svar om standard för granskning av räkenskaper

  • Varför behövs en standard?

    Många sakkunniga har länge sett ett behov av en standard för granskning av de kommunala räkenskaperna. I praktiken har granskningen till stor del baserats på International Standards on Auditing (ISA), men ingen enhetlig tillämpning har funnits. Ett kommunalt granskningsuppdrag kan inte genomföras fullt ut enligt ISA vilket skapat en osäkerhet.

    Det långsiktiga målet med samarbetet mellan SKR, Skyrev och FAR har varit att ta fram en standard för granskningen av räkenskaperna som kan bidra till en granskning av hög kvalitet, som är förutsägbar och där likartad rapportering från sakkunniga även kan ligga till grund för jämförelser inom den kommunala sektorn.

  • För vem gäller standarden?

    Standarden ska tillämpas av den som är sakkunnig och granskar räkenskaperna på uppdrag av förtroendevalda revisorer. Det kan vara en certifierad kommunal revisor, en auktoriserad revisor eller en annan specialist. Dessa kan arbeta på ett upphandlat revisionsföretag eller vara anställda på ett kommunalt eller regionalt revisionskontor.

  • Vad kommer att bli bättre med standarden?

    Eftersom det har saknats en standard för granskning av räkenskaperna i en kommun är förhoppningen att den ska bidra till att underlätta och skapa en förutsägbarhet, både för den som beställer och för den som utför räkenskapsrevision. Vidare syftar standarden till att skapa en likvärdig granskning med jämn kvalitet i alla kommuner och regioner.

  • Vad ingår exakt i standarden?

    Standarden omfattar:

    • Revision av årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter enligt anvisningar för tillämpning av ISA samt av driftredovisning och investeringsredovisning enligt särskild tillämpningsanvisning av ISA 501. (Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster).
    • Granskning av sammanställda räkenskaper (om sådana finns) enligt särskild instruktion.
    • Granskning av förvaltningsberättelsen enligt särskild instruktion avseende de enligt LKBR obligatoriska delarna.
    • Översiktlig granskning av delårsrapport i enlighet med anvisning för tillämpning av International Standard on Review Engagements 2410 (ISRE 2410).
  • Kommer det bli dyrare att köpa räkenskapsrevision när standarden gäller?

    Eftersom standarden innebär att granskningen blir mer likartad så kommer den påverka olika mycket i olika kommuner. En kommun som tidigare haft begränsad granskning av räkenskaperna kommer att behöva lägga mer resurser på denna granskning i och med standarden, men i många kommuner innebär standarden inga större förändringar från praxis 2022.

  • Vad ingår inte i standarden?

    Standarden utgår från revisorernas uppdrag i kommunallagen att bedöma om räkenskaperna är rättvisande. Räkenskapsrevision utgör ett separat uppdrag som inte omfattar granskning av om verksamheten sköts ändamålsenligt och ekonomisk tillfredsställande eller om den interna kontrollen i verksamheten är tillräcklig.

    Den förtroendevalda revisorerna kan dock uppdra åt samma sakkunniga biträde att genomföra den granskningen. Det finns även ytterligare områden som bör ingå i sakkunnigas granskning av delårsrapport och årsredovisning som inte är reglerade i denna standard. Det gäller

    1. om kommunen efterlever balanskravet
    2. om resultaten i delårsrapport och årsredovisning rörande god ekonomisk hushållning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat.
  • Förändrar nya standarden samarbetet mellan de förtroendevalda revisorerna och sakkunnigt biträde?

    Förtroendevalda revisorer och sakkunniga biträden förväntas samarbeta och i det samarbetet är de förtroendevalda ansvariga och uppdragsgivare åt de sakkunniga.

    Självständigheten för den yrkesrevisor som anlitas som sakkunnig måste dock vara tillräcklig för att denne ska kunna utföra uppdraget professionellt i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision.

    Standarden klargör att det sakkunniga biträdet inom ramen för standarden ska planera, utföra och löpande rapportera sin granskning. Opartiskhet och självständighet är av grundläggande betydelse för det sakkunniga biträdets förtroende hos uppdragsgivare, granskade och allmänhet.

Informationsansvarig

  • Lotta Ricklander
    Handläggare
  • Anna Eklöf
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR