Mycket talar för sämre ekonomiska utsikter

Det råder en stor osäkerhet kring hur ekonomin ska utveckla sig. Flera prognoser som bedömare nyligen har släppt, tyder på att vi går mot sämre ekonomiska tider.

I mitt förra blogginlägg lyfte jag att de ekonomiska förutsättningarna är ovanligt osäkra. Nu kan jag dessutom konstatera att förutsättningarna mörknar. Samtidigt går det förhållandevis bra för svenska företag just nu vilket Riksbankens senaste företagsundersökning också visar. Osäkerheten kring vilket håll ekonomin kommer att utvecklas framöver dämpar dock utsikterna. Sedan vi på SKR presenterade vår senaste samhällsekonomiska prognos i april har utvecklingen fortsatt ”åt fel håll” inom många områden.

Det råder brist på varor och personal

Bristen på många insatsvaror har blivit större och inflationen har förstärkts liksom ränteutsikterna. Utmaningen i att hitta arbetskraft med rätt kompetens har också accentuerats. Vi får dagligen signaler om personalbrist som orsakar problem. Det märks inom turistnäringen, för polisen där väntetiden till pass är lång, hos SJ som behöver ställa in tåg och på Arlandas flygplats där kön till säkerhetskontrollen ringlar lång.

Den här veckan har det också rapporterats om att SIS-hem inte kan ta emot ungdomar med akuta behov av stöd på grund av personalbrist. Samtidigt finns en stor grupp människor som står långt från arbetsmarknaden och som med rätt förutsättningar skulle kunna utföra en del av de uppgifter som behöver göras.

Högre inflations- och ränteprognoser

Konjunkturinstitutets prognos för inflationen är högre än andra prognosbedömares. Skillnaderna i prognoserna beror just på den stora osäkerheten. Konjunktur­institutet och Ekonomi­styrnings­verket släppte sina prognoser samma dag den här veckan och den förstnämnda ser framför sig att KPIF-utvecklingen blir 6,8 procent i år medan den andra bedömer 5,6 procent. Regeringen, som släppte sin prognos dagen efter, tror däremot att KPIF-inflationen stannar vid 6,1 procent i år.

Bedömningen av styrräntans utveckling skiljer sig också mellan olika institut. Konjunkturinstitutet tror att den kommer att höjas till 1,5 procent till slutet av året och sedan ligga kvar där, medan andra bedömare tror på en betydligt långsammare och successiv ökning.

Långsammare tillväxtutsikter

Hushållens möjligheter att konsumera påverkas av snabba kostnadsökningar på sådant som är viktigt för dem kombinerat med höjda räntor. Många bedömare reviderar nu ned prognoserna för hushållens konsumtion, vilket i sin tur är en faktor som påverkar BNP-prognoserna. De bedömare som har presenterat sina prognoser efter SKR:s aprilprognos räknar med att BNP bara kommer att växa med 1- 1,5 procent nästa år och att tillväxten för 2024 också blir under 2 procent. Det här indikerar att återhämtningen, som vi hade räknat med efter pandemin, kommer att stanna av och att vi får flera ekonomiskt tunga år framöver.

Prognosen för arbetslösheten har dock inte förändrats särskilt mycket. Enligt de flesta bedömare antas den gå ner till strax under 7,5 procent nästa år. Däremot har flera reviderat ner prognoserna för sysselsättningsökningen. Konjunkturinstitutet räknar med en ökning av antalet sysselsatta på endast 0,5 procent år 2023, medan ESV och regeringen räknar med en ökning på 0,8 respektive 0,7 procent.

Inför SKR:s nästa prognos den 25:e augusti kan det vara bra att förbereda sig på att risken är större att vi skruvar ner prognosen än att vi reviderar upp den.

Trots dessa dystrare ekonomiska prognoser vill jag ändå önska alla en trevlig midsommar!