Satsningar i vårbudgeten ger kortsiktiga lösningar

Ja, då var årets vårproposition lämnad. Hur den kommer att stå sig i riksdagen återstår naturligtvis att se.

Förr i världen bestod vårpropositionerna till stor del av en nulägesuppdatering och förslag till riktlinjer för den ekonomisk politiken. Där fanns analyser över finanspolitikens hållbarhet, utvecklingen på lång sikt och information om vad som senare skulle komma i budgeten. Kommuner och regioner fick därmed tidig information om kommande satsningar och kunde planera för en effektiv användning av kommande tillskott, som dessutom ofta bestod av generella statsbidrag.

Allt vanligare med nya satsningar i vårändringsbudget

Det som successivt hänt är att vårpropositionen övergått till att alltmer handla om en vårändringsbudget. Självklart måste det under året gå att göra justeringar i en tilläggsbudget om det visar sig att något blir dyrare än budgeterat eller om det hänt något oväntat som snabbt måste justeras. Ett exempel är de satsningar i vårändringsbudgeten som är en direkt följd av kriget i Ukraina och massflyktsdirektivet.

Det kommer dock allt oftare in helt nya politiska satsningar i vårändringsbudgeten. Det innebär att regeringen har börjat ge dedikerade pengar för innevarande år. Utmaningen för kommuner och regioner blir då att både hinna och kunna göra avgörande nytta med väldigt kort framförhållning.

Den stora satsningen till kommuner och regioner i årets vårändringsbudget är 500 miljoner kronor som ska användas för att i år anställa sjuksköterskor och därigenom öka antalet vårdplatser. I allmänhetens öron låter satsningen så klart bra och jag tror att vi alla är överens om att vi inom flera delar av vården är i behov av stärkt kompetens. Vi behöver ha tillräckligt med personal med rätt kompetens. Men låt oss studera satsningen lite närmare.

Kortsiktig rekrytering enbart för 2022

För det första sänder det dubbla signaler till regionerna och gör planeringen svårare. Så sent som i januari tecknade SKR och regeringen en överenskommelse om god och nära vård. Där beskrivs inriktningen på hur vården ska utvecklas. En viktig utgångspunkt är att arbeta mer förebyggande och att mer vård flyttas närmare patienten, från sjukhusen till primärvården. Utifrån de medel som överenskommelsen innehåller kan regionerna planera och dimensionera sina verksamheter.

För det andra har 423 miljoner kronor redan lagts in i budgeten för 2022 just för att utöka antalet vårdplatser. Det är medel som regionerna kan ansöka om fram till den 17 juni och som måste förbrukas innan året är slut.

De nu föreslagna 500 miljonerna kommer riksdagen att fatta beslut om i juni. Om förslaget går igenom ska även dessa medel användas innan sista december. Utmaningen blir då att på mindre än ett halvår rekrytera nya sjuksköterskor, som det inte finns kostnadstäckning för att behålla 2023.

För att åstadkomma förändringar som verkligen gör skillnad krävs långsiktighet. Det skapar också ett mer effektivt och mer strukturerat resursutnyttjande – istället för snabba och kortsiktiga lösningar.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen