Inget barn ska fara illa på sitt HVB-hem

Kompetens och kvalitet måste bli bättre på de HVB-hem som inte fungerar. Men det krävs också bättring från kommunerna, regeringen, IVO och SKR. Det nya HVB-registret är ett steg på vägen.

Majoriteten av alla HVB-hem är bra. Men majoriteten är inte gott nog. Inget barn ska behöva utsättas för våld, övergrepp, isolering, droger och bestraffning i ett hem som ska ge dem trygghet och stöd. Vi är många som upprörts av SVT:s granskningar. Hur kan det finnas hem där detta förekommer?

De barn och unga som bor på HVB har ofta en komplex problematik. Många har psykiska funktionsnedsättningar, svårt att känna tillit, en del har bakgrund i missbruk och kriminalitet. De är svåra att bemöta. Men de är också barn. Samhällets mest utsatta barn. Det är vår skyldighet att ge dem trygghet och en väg till ett bättre liv.

Varför ställer vi inte högre krav?

Därför är det märkligt hur vi kan tillåta att personalen på HVB-hemmen till stora delar är outbildad. Enligt Socialstyrelsens kartläggning saknar många den minst tvååriga eftergymnasiala utbildning som de bör ha. Varför ställer vi inte högre krav? Och skärper de allmänna råden från bör till ska? Det är också märkligt att vi saknar bra system att enkelt dela information om HVB-hemmens kvalitet. Att det är först nu vi börjar närma oss ett steg i den riktningen.

Kommuner kan följa upp bättre, men det räcker inte

Det är självklart kommunernas ansvar att följa upp att barnen får den vård och omsorg de behöver. Och kommunerna kan bli bättre – följa upp oftare och säkerställa att barnets röst blir hörd. Kommunerna kan också bli tuffare mot HVB-hemmen. Fråga mer, ställa högre krav, göra fler oanmälda besök.

Samtidigt ska man veta att detta inte alltid räcker. Det är inte alltid barnen berättar, hur noga socialtjänsten än följer upp. Det är kanske inte heller vid ett tillrättalagt besök barnet berättar. Det svåra inträffar ofta utanför kontorstid, och då måste socialtjänsten gå att nå. HVB-hemmet kan också ge ett gott intryck, och det kan vara svårt att bevisa brister. Kommunerna litar på att IVO ser till att de som inte är lämpliga att bedriva verksamhet blir av med sina tillstånd.

Det är också svårt och tidskrävande för kommunerna att hålla koll på de tillsyner IVO gör. I Sverige finns över 800 HVB-hem. Kommunerna kan ha många placeringar pågående samtidigt och när ett barn är i akut behov av skydd sker placeringen fort, på några timmar. Då är det inte möjligt att hinna granska tidigare tillsynsrapporter. Det finns heller inget system där IVO skickar information till de kommuner som har placeringar på de HVB som granskas. Det är upp till varje kommun att höra av sig till IVO och fråga. Kommunerna kan inte heller informera varandra eftersom det råder sekretess.

Och hur ska kommunen göra när IVO funnit brister, men samtidigt anser att hemmet vidtagit tillräckliga åtgärder och verksamheten får behålla sitt tillstånd? Det är inte ett enkelt beslut att omplacera ett barn, när en omplacering i sig innebär en stor påfrestning för barnet.

SKR behöver också bli bättre

En del av kritiken har också riktats mot SKR:s bolag Adda (tidigare SKL Kommentus). Bolaget erbjuder ramavtal inom HVB, för kommunerna att använda. Adda följer upp de HVB-hem som ingår i avtalet, men de har ingen laglig möjlighet att följa upp barnen. Och liksom kommunerna beskriver de svårigheten att på ett enkelt sätt hålla sig uppdaterade om IVO:s tillsyner.

Nu är Adda på gång med att bygga ut sitt digitala system så att kommunerna på ett enkelt sätt kan meddela Adda när de ser brister i de HVB-hem som ingår i avtalet. Adda kan då prioritera att följa upp HVB-hemmet och även stoppa dem för nya placeringar genom att de döljs i systemet om de bryter mot kraven i ramavtalet. Kontakten med IVO kan också bli mer strukturerad.

HVB-register ett steg på vägen

I mars beslutade regeringen att ge IVO i uppdrag att inrätta ett nationellt vårdgivarregister för HVB-hem. Det är ett efterlängtat beslut och en fråga som SKR har drivit länge. Syftet med registret är att ge en överblick över vilka hem som finns och kvaliteten hos dem – så att kommunerna lättare kan få kännedom om hem där det förekommit allvarliga missförhållanden.

Registret är ett viktigt steg i rätt riktning. Men tills vi har ett fungerande system på plats, behöver vi – kommunerna, SKR och IVO – bli bättre på att informera varandra när det brister. Samtidigt behöver regeringen ställa högre kompetenskrav för HVB och se till att IVO får rätt resurser och stöd att utföra sitt uppdrag.

Det finns som sagt många bra HVB-hem. Som ger trygghet och stöd i många barns liv. Våra mest utsatta barn. Och vi vuxna – som har tydliga uppdrag, skattemedel och makt att förändra – vi borde kunnat göra bättre. För länge sen.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen