Samhällets gemensamma ansvar för barns psykiska hälsa

Behoven av psykiatrisk vård för barn fortsätter att öka snabbare än kapaciteten på BUP. Det är ohållbart, för barnen som behöver vård och stöd, för verksamheterna och för samhället i stort.

Förra veckan presenterade SKR och Uppdrag psykisk hälsa årets Psykiatrin i siffror, 2023 års statistik från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin. Det är på många sätt nedslående läsning – även om vårdkapaciteten ökar, så gör den inte det i samma takt som behovet av psykiatrisk vård, inom alla vårdformer. Tydligast är ökningen inom BUP.

Sedan 2017 har andelen barn i kontakt med BUP ökat med 35 procent – medan kapaciteten ökat med 22 procent.

Så många som en av sex tonårsflickor är i kontakt med BUP. Antalet besök per dag och behandlare har ökat, delvis tack vare digitala besök. Men eftersom antalet patienter ökar snabbare än kapaciteten, leder det till längre väntetider och en stressig, och i längden ohållbar arbetssituation för personalen.

De vanligaste orsakerna till vård inom BUP:s öppenvård är adhd, ångest, autismspektrumtillstånd och ätstörningar. 40 procent av patienterna har adhd eller liknande tillstånd. Den här utvecklingen är inte hållbar, och den kräver bredare lösningar än vad BUP, eller den psykiatriska vården i stort, kan erbjuda. Här behövs samordnade insatser från stora delar av samhället – och kommuner och regioner har såklart centrala roller att spela.

Insatser för att vända utvecklingen

Här är några av de insatser och åtgärder SKR menar måste till för att vända utvecklingen:

Skolans roll: Skolorna behöver ha en central roll i att upptäcka och stödja elever med psykiska problem. Det kan innebära fler kuratorer och psykologer, samt utbildning för lärare i att hantera psykisk ohälsa.

Samverkan mellan vårdinstanser: En ökad samverkan mellan BUP, vårdcentraler och andra relevanta instanser, till exempel skolan, är nödvändig för att säkerställa att ungdomar får en kontinuerlig och sammanhängande vård.

Förebyggande insatser: Det är även viktigt att satsa på förebyggande åtgärder, såsom stödgrupper, fritidsaktiviteter och kampanjer som främjar psykisk hälsa.

Utbildning och forskning: Satsningar på forskning kring orsakerna till psykisk ohälsa och effektiva behandlingsmetoder är viktiga. Dessutom behöver personal inom både skola och vård kontinuerlig fortbildning kring nya rön och metoder. SKR skulle gärna se, och vara en del av, ett arbete som kartlägger den psykiska ohälsan inte minst hos barn och unga, dess orsaker och potentiella lösningar.

BUP är en resurskrävande, specialiserad vårdform. Nu ser vi en utveckling där fler barn och unga kan få den vård och det stöd de behöver inom primärvården. Det kan öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Men faktum kvarstår att behoven är stora. Barn och unga mår allt sämre mentalt. Detta är inte ett isolerat svenskt fenomen, utan en oroande utveckling vi ser i stora delar av västvärlden.

Att vända utvecklingen och stärka den psykiska hälsan i befolkningen kräver långsiktiga, samordnade insatser.