Publicerad 21 januari 2022

Familjerätt för barnets bästa

Genom kompetensutveckling och metodstöd arbetar familjerätten inom Östermalms stadsdelsnämnd i Stockholms stad för att stärka barnens rättigheter inom familjerätt och familjehemsvård.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Inom socialtjänsten är beaktandet av barnets rättigheter en central del i arbetet, vilket regleras genom bestämmelser i socialtjänstlagen, föräldrabalken och barnkonventionen. Enligt denna lagstiftning ska bedömningar av barnets bästa alltid genomföras.

Sedan 2018 har Stockholms stad ett program för barnets rättigheter och inflytande. Med programmet som utgångspunkt ska nämnderna planera och följa upp sitt arbete för att nå visionen ”Ett Stockholm för alla med fokus på barnets rättigheter och inflytande”.

Barnrättsbaserat arbete är målet

Östermalms stadsdelsförvaltning och SKR har bedrivit ett gemensamt projekt för att utveckla ett stärkt barnrättsarbete inom familjerätten. Syftet är att stärka barnens rättigheter i arbetet inom familjerätt och familjehemsvård, genom ökad kunskap om barnkonventionen i sin helhet och om innebörden i enskilda artiklar.

Målet är en barnrättsbaserad familjerätt och familjehemsvård. Detta innebär bland annat :

  • att medarbetarna har god kännedom om barnkonventionen
  • att barnrättsperspektivet finns i dokumentation och utredningar
  • att mallar, rutiner och andra stöddokument utgår från ett barnrättsperspektiv
  • att barnkonventionens barnsyn tillämpas i det dagliga arbetet och som ett pedagogiskt verktyg i mötet med föräldrar och barn
  • att barns delaktighet och inflytande samt bedömningar av barnets bästa är i fokus
  • att ha ett systematiskt kvalitetsarbete där barnrättsperspektivet ingår
  • att stärka samverkan med domstolarna och internt inom enheten barn och unga.

Den förväntade effekten av arbetet är att barnets rättigheter stärks genom att arbetet utvecklas inom familjerätten och familjehemsvården. Det sker bland annat genom att barnet görs delaktigt i alla delar, samt att barnets rättigheter tydliggörs i dokumentationen genom att tillämpa artiklarna i analys och bedömning.

Genomförande

Deltagarna har träffats regelbundet i storgrupp var sjätte vecka. Dessutom har en planeringsgrupp bestående av barnrättsjurist, biträdande enhetschef, verksamhetsutvecklare och mentor/metodstödjare träffats regelbundet för att planera, utvärdera och dokumentera arbetet.

I projektet deltar SKR:s barnrättsjurist, biträdande enhetschef vid familjeenheten, verksamhetsutvecklare, mentor/metodstödjare samt socialsekreterare inom familjerätt och familjehemsvård.

Dessutom har en planeringsgrupp bestående av barnrättsjurist, biträdande enhetschef, verksamhetsutvecklare och mentor/metodstödjare haft regelbundna träffar för att planera, utvärdera och dokumentera arbetet.

I genomförandet har följande delar ingått:

  • Kompetensutveckling genom grundutbildning.
  • Inventering av nuläget och planering av utvecklingsarbetet tillsammans med medarbetarna.
  • Planering av gruppträffar utifrån teman.
  • Enskilda medarbetares fördjupning utifrån tema som redovisas på gruppträffarna.
  • Upprättande av en handlingsplan för framtida arbete.
  • Löpande utvärdering av gruppträffarna.

Arbetet genomfördes i ett antal steg. För att läsa mer om vad som ingick i arbetet, se separat dokument.

Att utveckla ett stärkt barnrättsarbete - genomförande i fyra steg (PDF) Pdf, 197 kB.

Bilaga Gruppträffar utifrån teman (PDF) Pdf, 245 kB.

Att arbeta barnrättsbaserat är inte ett projekt utan en del i ordinarie handläggning. Till stöd för detta finns en handlingsplan. Denna uppdateras löpande med aktiviteter som syftar till att säkerställa arbetet.

Det här har arbetet lett fram till

Arbetet pågår och har hittills resulterat i bland annat följande:

  • Ökad kunskap om barnkonventionen. Socialsekreterare vittnar om att kunskapen ökat om barnkonventionen som helhet och om de enskilda artiklarnas innebörd. Artiklarna uppfattas som ett stöd och ett hjälpsamt verktyg i arbetet.
  • Mognadsbedömningar har utvecklats och görs i alla utredningar.
  • Löpande kompetensutveckling för utredarna när det gäller barns utveckling och metoder för att samtala med barn.
  • Revidering av utredningsmall (VBU) genom bland annat en gemensam inledning, nya stödtexter och text om rättsliga utgångspunkter, samt frågor som stöd för mognadsbedömning.

Ändringar i utredningsmallen (PDF) Pdf, 172 kB.

Ändringar i mallen för upplysningar:

När barn hörs inom ramen för upplysningar enligt 6 kap 20 § föräldrabalken görs ingen risk- och konsekvensanalys och inte heller någon bedömning av barnets mognad. Trots det händer det att tingsrätten fattar beslut enbart på grundval av det samtalet. Familjerättens mall för upplysningar har därför förtydligats med följande text:

”Inom ramen för en upplysning enligt 6 kap 20 § föräldrabalken träffar barn utredare under en kort stund och ofta vid enbart ett eller högst två tillfällen. Det är barnens rätt enligt artikel 12 i barnkonventionen att få information och att få fritt uttrycka sina egna åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån deras ålder och mognad. I en upplysning lämnas ingen mognadsbedömning då en välgrundad/korrekt/rättvis bedömning ej är genomförbar utifrån den korta kontakt utredaren har med barnet och viktiga kontakter i dess omgivning. Barnets möjlighet att förstå konsekvenserna av deras uttrycka åsikt kan därmed inte förmedlas.”

Följande har påbörjats och är under utveckling:

Barnets rätt till delaktighet ska stärkas bland annat genom att utveckla informationsmaterial för barn i alla åldrar, information till föräldrar och egna informationssamtal med barn. Information ska ges vid flera tillfällen under utredningens gång. För att säkerställa detta ska rutiner upprättas samt fortbildning inom samtalsmetoder erbjudas. Uppföljning sker genom anonyma enkäter som barn erbjuds besvara.

Barnets rätt till delaktighet vid samarbetssamtal: Föräldrar ska upplysas om barnets rätt till information och delaktighet vid första kontakten och i informationsmaterialet.

En viktig del i arbetet har varit stödet från barnrättsjuristen, samt den tid som medarbetarna kunnat avsätta för arbetet. Inledningsvis fanns en oro för tidsbrist och svåra prioriteringar. Projektet har dock visat sig innebära ett praktiskt lärande inom ramen för ordinarie handläggning.

De viktigaste slutsatserna

  • Fördjupa er i barnkonventionen och innebörden av dess artiklar.
  • Öva i praktiken med fiktiva och riktiga ärenden.
  • Låt det ta tid – att tillämpa barnkonventionen är inte ett projekt, det är en del i det löpande arbetet.
  • Ta fram mallar och stödmaterial för handläggning. Det bidrar också till likvärdighet.
  • Upprätta en plan för hur ni säkerställer arbetet i framtida löpande arbete.

Fördjupning

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFOF har tagit fram information om Barnkonventionens artikel 3.

Barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder och beslut som rör barn, MFOF

Medarbetarna på Östermalms familjerätt/familjehemsvård har med stöd av SKR tagit fram en mall som stöd för ett starkare barnrättsperspektiv i arbetet. Mallen används nu av alla stadsdelar i Stockholms stad.

Mall Vårdnad- , boende- och umgängesutredning med ett starkare barnrättsperspektiv, Östermalms SFV (Word-dokument) Word, 72 kB.

Att arbeta barnrättsbaserat inom familjerätten:

Vårdnad, boende och umgänge – metodstöd för utredningsmall Stockholms stad (Word) Word, 83 kB.

Kontaktpersoner

Catarina Carpelan
biträdande enhetschef, Östermalms stadsdelsförvaltning
catarina.carpelan@stockholm.se

Informationsansvarig

  • Marie Lundin Karphammar
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Barnets rättigheter
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2020-fortlöpande
Verksamhetsområde
Juridik, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel