Flexibla möten med politiker tar tillvara ungas engagemang

I Orsa kommun möter politikerna unga medborgare på deras villkor – utanför gängse strukturer. Det har minskat avståndet mellan beslutsfattare och unga. Regional samverkan mellan länets kommuner ökar möjligheten att genomföra de förslag som väcks i dialogen.

Orsa är en liten kommun med 7 000 invånare. Utflyttning och integration är två utmaningar som kommunens politiker försöker tackla, bland annat genom att ta fram framtidsvisionen ”Orsa 2050”. I det arbetet har ungdomar bjudits in att komma med konkreta förslag, utifrån sina förutsättningar.

I stället för att ungdomarna enbart deltar i traditionella möten och workshops har politikerna valt att också möta dem i skolan. Förslag som väcks tas upp i kommunens ledningsgrupp, där ansvariga utses och får i uppdrag att undersöka om och hur förslagen ska kunna genomföras.

Dialogen samordnas av kommunens ungdomsstrateg, som skapar former för kontakterna mellan politikerna och de unga. Sedan 2018 anställs ”unga kommunutvecklare”, nya för varje år, under ett antal sommarveckor.

Positiva slutsatser

• Ungdomsperspektivet integreras i politiska sakfrågor och är inget eget spår.
• Politiker möter de unga på deras villkor, på deras arenor.
• Avståndet mellan beslutsfattare och kommunens unga har minskat.
• Flexibelt arbetssätt ger de unga snabb feedback och insyn i processen.
• De unga känner att deras synpunkter tas på allvar.
• Unga med olika kön, ålder och engagemang deltar i dialogen.

Bakgrund

Dalarnas femton kommuner har sedan 2010 samarbetat för att öka kompetensen och stärka förankringen i ungdomsfrågor. 2015 enades kommunerna och Region Dalarna om en gemensam strategi för att bli Sveriges bästa ungdomsregion, ett dokument som unga var med och tog fram.

Året därpå anställde Orsa kommun en ungdomsstrateg som dels samordnar dialogen mellan kommunen (politiker och förvaltning) och de unga, och deltar också i det regionövergripande ungdomsarbetet.

Syftet med strategin är att göra regionen mer attraktiv för unga att bo, studera/jobba och leva i. Målet är att de ska se sin kommun och Dalarna som en plats att bo kvar på eller flytta hem till. Genom att samarbeta över kommungränserna skapas möjlighet att dela erfarenheter. Det ökar också chansen att samverka i både processer och projekt.

För att nå målet integreras ungdomsperspektivet i den politiska processen, från förslag och beredning till beslut. ”Ungdomspolitik” ska inte vara ett eget spår, utan ungas perspektiv ska finnas med i alla politiska sakfrågor. De unga ska känna att deras röst blir hörd och att de är delaktiga i den politiska processen.

Genomförande

För att fånga upp och lyfta fram ungas tankar, idéer och åsikter anställer Orsa kommun varje sommar ett antal högstadie- och gymnasieelever, som under några veckor tar fram förslag på åtgärder som skulle göra kommunen mer attraktiv för dem. Förslagen fördelas på ansvariga i kommunledningen som får se över möjligheterna till åtgärder och aktiviteter inom kommunen eller hänvisa till andra aktörer.

Unga kommunutvecklare anställs som feriepraktikanter i två veckor med samma villkor som för andra kommunala sommarjobb. År 2020 anställdes nio unga, jämfört med sju tidigare år

Vilka som anställs väljs ut av Christina Nordmark, ungdomsstrateg som ingår i gruppen Utredning och utveckling, under kommunens Strategiutskott. På grund av pandemin, som gjort det svårare att få sommarjobb, fick hon under 2020 dispens att bredda urvalet – från årskurs 8 till gymnasiets årskurs 2.

Hennes roll är att tillsammans med ungdomarna ta fram arbetsformer som passar den aktuella gruppen och skapa förutsättningar för deras möten med politiker och tjänstepersoner. Det gäller att hitta en lokal som passar de unga, i stället för ett konferensrum i kommunhuset.

– Vi frågade var de vill möta politikerna, och de svarade ”i skolan”. Det är viktigt med en arena som de är vana vid och känner sig trygga med. Det kan också vara en föreningslokal eller en fritidsgård, säger Christina Nordmark.

Under de två veckorna får ungdomarna tillgång till en lokal som de kan låsa, ett ”base camp” som bara de disponerar och där de kan sätta upp lappar på väggarna och låta datorer och annat ligga kvar till dagen efter.

Veckorna börjar med att ungdomsstrategen ordnar ett ”lära känna”-möte med övningar som hjälper de unga att bryta isen.

– Fikastunderna är otroligt viktiga! På sommaren kan vi sitta ute med glass och jordgubbar i gräset, men när vi startade i våras testade jag ett nytt sätt, säger Christina Nordmark som bad dem att planera och göra inköp för en ”demokratisk picknick”.

– De fick tillsammans komma överens, handla och arrangera picknicken. På den timmen det tog gick de från att vara ganska ovana och stela med varandra, till att slappna av och skratta tillsammans.

Flexibilitet A och O

Över huvud taget är det viktigt att vara flexibel i arbetet tillsammans med ungdomarna. Det gäller allt från formerna för deras egna möten till den kommunala beslutsgången. Det blir ett lärande från båda håll.

De unga blir handgripligen delaktiga i den demokratiska processen, medan politikerna får lära sig att en lösning inte alltid följer den gängse mallen.

– Det gäller att som beslutsfattare våga släppa sargen och inte alltid följa gamla strukturer. Ett exempel är att inte detaljplanera upplägget för arbetet, utan lämna agendan tom så att de unga kan fylla den själv. De köper inte att man planerar för mycket detalj eftersom det inte lämnar något utrymme för dem att bidra, säger Christina Nordmark.

Dock finns ramar som de unga kommunutvecklarna måste hålla sig inom. År 2019 var det miljöarbetet inom Agenda 2030, år 2020 kommunens framtidsarbete Orsa 2050.

Under det arbetet genomfördes medborgardialoger där alla fick chansen att komma med tanker och idéer, vilka sammanställdes i en åsiktskatalog.

Under de två veckor som ungdomarna jobbar finns Christina Nordmark tillgänglig som bollplank och praktisk problemlösare. När ungdomarna diskuterat och sammanfattat sina förslag får de träffa kommunala chefer och politiker. Dessa kan tipsa om vilka de unga ska kontakta inom – eller utanför – kommunen om något kan sättas igång direkt inom ramarna för redan tagna beslut. Ungdomarna presenterar sedan sina förslag för ledningsgruppen under hösten.

Återkoppling till ungdomarna och utvärdering

Christina Nordmark återkopplar därefter kontinuerligt om beslut och om hur förvaltningar eller andra aktörer genomför dem. Detta arbete fortsätter till dess att nästa års ungdomskull tar vid på våren. Förutom den kontinuerliga dialogen med politiker och förvaltning utvärderas hela insatsen under maj månad.

Som ungdomsstrateg tar hon också med sig resultaten i samarbetet inom regionen. Vart tredje år sammanställer hon ungas svar på enkätundersökningen ”Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp)” om hur unga upplever att deras synpunkter och perspektiv tas till vara.

Större övergripande frågor lyfts upp på det regionala planet för att öka trycket i frågorna.

Detta har arbetet lett fram till

Efter fyra år som ungdomsstrateg konstaterar Christina Nordmark att arbetet har skapat en större förståelse för både ungdomsperspektiv och de ungas egna perspektiv inom politik och förvaltning. Unga har satts på kartan i Orsa, anser hon.

– Till exempel har mängden epa-traktorer setts som ett problem. När det visade sig att det fanns ett stort motorintresse och mycket engagemang bland de unga, tog man istället frågan på allvar. Om vi inte tar hand om de ungas engagemang kan vi inte räkna med att de ska stanna kvar i kommunen eller komma tillbaka senare i livet.

Målet är inte att få alla att stanna kvar, utan att de ska känna sig sedda och att deras syn på saker är viktig. Men ingen ska flytta för att hen nonchalerats eller för att det saknats forum för att ta tillvara ens synpunkter. Det är en viktig utgångspunkt för arbetet.

Fler unga än väntat har engagerat sig

En positiv effekt av arbetssättet att möta ungdomar på deras villkor är att fler än väntat har engagerat sig.

– Unga säger ofta att de är mer intresserade av samhällsfrågor än politik. Men genom dialogen kan vi tillsammans se att det är samma sak, framhåller Christina Nordmark.

Ett av de förslag som ungdomarna tog fram sommaren 2020 var överraskande nog att slopa tolkarna i skolan. När de förklarade skälen visade det sig att de menade att tolkar lätt kan försvåra integration genom att bli en barriär mellan nyanlända och infödda.

Utan den nära dialogen med de unga kommunutvecklarna hade förslaget lätt kunnat kastas i papperskorgen som främlingsfientligt. En viktig lärdom var att inte fördomsfullt underskatta ungdomarna och avfärda ett förslag vid första anblick.

Att kommunen är liten har bidragit till att politiker och tjänstepersoner har kunnat möta elever i alla klasser och fått in ansökningar om att bli kommunutvecklare från alla kategorier, oberoende av kön, socioekonomisk- eller etnisk bakgrund.

Men att vara liten har också en baksida.

– En kommun förväntas ha strateger inom många olika områden. Det klarar vi inte alltid utan får ibland kombinera olika uppdrag inom en heltidstjänst, förklarar kommunalrådet Mikael Thalin, C.

Han tycker ändå att kommunen har hittat en bra lösning:

– Ungdomsstrategens erfarenhet har ökat kunskapen i kommunen och det är bra att en person har ansvaret utpekat att förverkliga det som politiken slår fast. Vi har en bra och tajt dialog mellan politik och förvaltning vilket gör saker enklare.

Arbetet med unga kommunutvecklare har uppskattats både av de förtroendevalda och elever, framhåller Mikael Thalin. Att det ibland kan ta tid från idé till genomförande beror på att personalresurserna inte alltid räcker till det man vill göra, menar han.

De viktigaste slutsatserna

• ”Våga släpp sargen” – var inte rädd att från kommunens sida frångå gängse rutiner och vara mer flexibel i arbetet med Unga kommunutvecklare.
• Ungdomsperspektivet bör ingå i alla sakfrågor och inte vara en separat politisk fråga.
• En ungdomsstrateg som samordnar mötesformer och dialog säkerställer att inte frågor hamnar mellan stolarna utan hos rätt ansvarig beslutsfattare.
• Nära kontakt ger lärdomar åt båda håll. De unga får en inblick i hur kommunpolitik fungerar och varför den är viktig, medan beslutsfattare bättre förstår hur de unga resonerar och vad som är viktigt för dem. Det skapar även ömsesidig respekt.
  

Fördjupning

Hur kan du påverka din kommun? Orsa kommun

Vision Orsa 2050

Ungdomsstrategiskt arbete, Region Dalarna

Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion, Region Dalarna (PDF)

Christina Nordmark
Ungdomsstrateg
Orsa Kommun
christina.nordmark@orsa.se

Michael Thalin
Kommunalråd
Orsa Kommunmikael.thalin@orsa.se