Gröna obligationer bidrar till hållbart byggande

År 2013 blev Göteborg första stad i världen att ge ut gröna obligationer. Då var de ganska okända. I dag är de ett vanligt alternativ för att finansiera hållbara projekt – även om det kräver förändrade arbetssätt inom förvaltningen.

Sammanfattning

Göteborgs stad var först i världen att ge ut gröna obligationer för att finansiera projekt med miljönytta. Inledningsvis utvecklade och testade man sig fram tillsammans med andra pionjärer som Världsbanken och banken SEB. I takt med att intresset för gröna obligationer växt har arbetet på stadens finansavdelning förändrats.

Ramverken för obligationerna ställer höga krav på uppföljning och redovisning av miljönyttan. Detta innebär att förvaltningen arbetar på nya sätt för att väva samman kunskapsområden om finansiering, projektering och hållbarhetsfrågor.

Fakta om gröna obligationer

Gröna obligationer är räntebärande papper, skuldebrev för lån, som satsas i hållbara projekt. Någon exakt definition saknas, men praxis är att de ska uppfylla krav som i grunden bygger på FN:s 17 hållbarhetsmål. EU införde vid årsskifte 2019/2020 en gradering i tre steg efter hur stor miljönytta som de ger. Att målen uppfylls granskas av externa miljörevisorer.

Bakgrund

Att Göteborgs stad valde att satsa på gröna obligationer kan se ut som en tillfällighet. Men riktigt så var det inte. Världsbanken, som tagit fram de gröna obligationerna i slutet av 00-talet, sneglade på hållbara Norden och såg bland annat att Göteborg hade ett stort stiftelsekapital som staden ville investera miljövänligt.

Världsbanken erbjöd göteborgarna att köpa gröna obligationer – men staden valde i stället att ge ut egna. Förslaget som kom från stadsledningskontorets finansavdelning föll i god jord.

– Göteborg har länge drivit en progressiv miljöpolitik och fokuserar på hållbarhet med devisen Hållbar stad, öppen för världen, berättar Fredrik Block, portföljförvaltare på avdelningen.

Genomförande

Staden tog hjälp av SEB, som på pionjärtiden samarbetade med Världsbanken. Några konkreta mål för vilka projekt Göteborg skulle finansiera med obligationerna eller hur resultatet förväntades bli sattes inte. Finansavdelningen fick istället klartecken att testa sig fram.

Obligationer bygger på förtroende

Ett ramverk skapades utifrån den globala standarden Green Bond Principles. Mot detta stämmer man av vilken miljönytta tänkbara projekt kan ge. De som uppfyller kraven kan få pengar som de gröna obligationerna inbringar från kreditgivare.

– Obligationer är en förtroendemarknad, det gäller att hålla vad man lovar. Därför gick vi försiktigt fram och kände efter vad investerarna ville ha, säger Fredrik Block.

– En stor del av det som finansieras med gröna obligationer är byggnader. Göteborg har ett program för hållbart byggande. Det ska vara energieffektivt, vi ska bara bygga gröna hus. En stor del av våra skulder är tagna för någon form av byggnad, de är lätta att finansiera.

Det här har arbetet lett fram till

Göteborg har hittills (februari 2020) gett ut gröna obligationer till ett värde av totalt 10,4 miljarder kronor.

Bland de projekt som genomförts eller pågår finns Sveriges största solcellspark, Nya Solevi, som invigdes 2018. Två större projekt som finansierades med obligationerna under fjolåret har godkänts uppfylla kraven:

• Göteborgs spårvägars satsning på elbussar, där 30 stycken redan rullar på gatorna.
• Nöjesfältet Lisebergs nya hotell, som byggs extremt energieffektivt.

Till det kommer ett antal mindre projekt.

Samarbete gör miljönyttan synlig

Gröna obligationer har fört med sig ett nytt arbetssätt inom förvaltningen. När inga pengar var öronmärkta för miljövänliga projekt behövdes inte samma uppföljning. I dag måste finansavdelningen rapportera till investerarna att pengarna används till rätt syfte.

Det kräver i sin tur mer intern dialog inom kommunen, förklarar Fredrik Block.

– När vi visar investerare hur deras pengar gör nytta behöver platschefen i ett projekt kunna visa och berätta om investeringen. Det behövs alltså mer samarbete, där vi tillsammans konkretiserar vad obligationerna finansierar.

Uppföljningen är också viktig. Varje år miljörapporterar finansavdelningen och visar på den konkreta miljönyttan, där man ser vart pengarna hamnar i detalj. Dessutom revideras och betygsätts användningen av de gröna investeringarna av det norska klimatforskningsinstitutet Cicero. Göteborg fick i fjol nästa högsta betyg – mellangrönt.

En tredjedel är gröna

Fredrik Block konstaterar att det blev mer jobb än man trott, då de gröna obligationerna sjösattes för sju år sedan utan personalförstärkningar.

– Att hitta och följa upp alla gröna investeringar är resurskrävande. Det behövs hög miljökompetens eftersom vi årligen ska rapportera om 10,4 miljarder kronor.

I dag är 36 procent av alla utstående obligationer som Göteborgs stad gett ut gröna. Stora investerare är pensionsfonden Alecta och försäkringsbolagen Länsförsäkringar, Skandia och Folksam.

Även Region Stockholm har en hög nivå, kring 40 procent, medan rikssnittet 2019 låg kring 25 procent. Nästan en tredjedel av utestående obligationer (som ännu inte återbetalats) utgivna av kommuner och regioner är gröna. De flesta mindre kommuner och regioner finansierar dock sina miljöprojekt med lån från Kommuninvest, som är den största utgivaren av gröna obligationer i Sverige.

I början av 2020 har Kommuninvest beviljat lån för sammanlagt 63 miljarder kronor till 346 projekt i 150 kommuner och regioner och emitterat gröna obligationer för nära 40 miljarder kronor.

Investerare står i kö

Om något begränsar utvecklingen är det inte tillgången på pengar – investerarna står i kö för att köpa gröna obligationer – utan antalet hållbara projekt som uppfyller kraven.

Och de gröna obligationerna har kommit för att stanna. Snart är det omöjligt att sälja ”bruna” obligationer, där ingen bryr sig om hur pengarna satsas. Investerare ställer allt högre krav på att deras pengar används etiskt och hållbart.

Även svenska staten planerar att börja ge ut gröna obligationer. Vid årsskiftet 2019/2020 styrde EU upp marknaden som ett led i arbetet med hållbara finanser. Det betyder att a alla som ger ut ”gröna” eller ”hållbara” obligationer och andra finansiella instrument i EU också måste redovisa miljönyttan. Den är graderad i tre nivåer som visar hur stor del av investeringar som bidrar till en bättre miljö.

Det är ett paradigmskifte som pågår, anser Fredrik Block.

– Alla vill profilera sig genom att visa de tar ansvar för var pengarna hamnar. Tidigare kunde jag låna pengar och göra vad jag ville, nu vill ingen att de hamnar i smutsig verksamhet, något etiskt tveksamt eller fossilt. Du kan redan välja ur en palett, det finns blåa obligationer för att rädda vattnet, gula för hållbara projekt, rosa för sociala och så vidare.

De viktigaste slutsatserna

Fredrik Block, portföljförvaltare på Göteborgs stad, tipsar:

• Ditt gröna ramverk måste stämma överens med organisationens mål, annars blir det inte trovärdigt. Organisationen kan inte göra 10 procent grönt och resten smutsigt.
• Projekt finansierade med gröna obligationer kräver samarbete mellan finans och verksamheten, men det kommer snart all upplåning att handla om när investerarna vill veta var deras pengar hamnar.
• Den rabatt som erhålls vid gröna investeringar jämfört med bruna bör synliggöras. På så sätt skapas starkare incitament hos beslutsfattare att investera grönt istället för brunt.
• Marknaden växer, men det finns ingen konkurrens i detta. Vi står på varandras axlar, så vill någon kommun kopiera av oss så är det bara att göra det.

Fördjupning

Green Bonds, Göteborgs stad