Nybro stärker samverkan kring barnfamiljer där det förekommer våld

I Nybro kommun samverkar barn- och vuxenhandläggare i team runt barnfamiljer då det förekommer uppgifter om våld. Arbetssättet har lett till mer samsyn och tryggare insatser – både för barn och våldsutsatta föräldrar.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Våld i nära relation drabbar inte bara de vuxna, utan även barnen. Samtidigt ligger ansvaret för stöd till vuxna och stöd till barn ofta hos olika enheter hos socialförvaltningen. För att underlätta samverkan startade socialförvaltningen i Nybro en VINR-grupp 2014 (VINR= våld i nära relationer) med medarbetare från vuxenheten, enheten för barn och familj, försörjningsstöd, integration och funktionshinderomsorg. Gruppen hade operativt och strategiskt ansvar: den stöttade upp i våldsärenden och kunde föra ut kunskap i respektive verksamheter.

Fram till 2018 var arbetssättet framgångsrikt, men sedan hände något som fick arbetet att knaka.

–Ledningsgruppen började få signaler om att arbetet inte lägre fungerade. Det uppstod kommunikationsmissar, medarbetarna från olika enheter hamnade i konflikt och chefer fick ofta gå in i ärenden för att reda upp missförstånd. Arbetet blev slitigt, och arbetsmiljöutredningar och rehab-samtal ökade. Det var tydligt att något behövde göras, säger Johanna Franzén, verksamhetschef för IFO (individ- och familjeomsorgen) i Nybro.

Ledningsgruppen beslutade därför att göra ett omtag. Målet var att ta fram ett nytt ramverk som kunde underlätta för medarbetare från olika enheter att samverka kring barnfamiljer där det förekommer våld, så att var och en i familjen, och även familjen som helhet, får det stöd och hjälp de behöver.

Genomförande

Kartläggning av problemet

För att hitta rätt lösningar inledde förvaltningen ett omfattande kartläggning över problemen, där såväl medarbetare och ledningsfunktioner involverades. Av analysen framkom följande:

När strukturen för VINR-gruppen sattes 2014 rörde det sig om relativt få våldsärenden, både gällande barn och vuxna. Ärendena var svåra och komplexa, men de var inte så många. De kunde hanteras av den lilla gruppen.

Rutinerna för arbetet utgick från att våld i nära relationer var den primära problematiken, och arbetssättet utgick från att en våldsutsatt vuxen ansökte om hjälp och stöd. Men orosanmälningarna för barn som bevittnat våld hade ökat kraftigt, från 47 stycken (unika barn) 2014, till 151 stycken 2018. En sådan volymökning kunde inte hanteras i VINR-gruppen. Våldsärenden i barnfamiljer fördelades istället till medarbetare inom barn och familj, trots att de saknade motsvarande kompetens om våld i nära relationer.

Det kunde också uppstå svårigheter att nå och ge stöd till den våldsutsatta föräldern i de fall den första kontakten med socialtjänsten initierades via en orosanmälan för barnen. Ofta förstärktes känslan skuld och skam, och oro att förlora vårdnaden, jämfört när den våldsutsatta föräldern själv sökte hjälp och skydd för sitt barn.

Samtidigt var det tydligt att arbetssätt, rutiner och handböcker för att utreda barn och vuxna inte alltid gick ihop. Det blev svårt att hitta en fungerande samverkan som tryggade alla i familjen.

Arbetsgrupp för att undersöka lösningar

Under 2020 bildades en arbetsgrupp med samtliga 1:e socialsekreterare och enhetschefer inom individ -och familjeomsorgen under ledning av verksamhetschef och kvalitetstrateg. Gruppen fick i uppdrag att hitta nya arbetssätt, med målet att öka samverkan.

– Den stora utmaningen var att få till rutiner som säkerställer att man jobbar med barnets behov av stöd och skydd och det stöd som föräldern kan behöva utifrån detta, samtidigt som man motiverar och möter upp behovet hos föräldern utifrån att hen utövar eller är utsatt för våld, säger Caroline Johansson, kvalitetsstrateg på individ- och familjeförvaltningen.

Arbetsgruppen korskörde föreskrifter, handböcker och vägledningar för att hitta en framkomlig väg. Guppen jobbade också med utmaningar som: Hur och var ska olika uppgifter dokumenteras? Vad ska skrivas i barnets respektive de vuxnas akter? Hur ska partsinsynen och intern sekretess hanteras?

Utbildning för medarbetare

Det blev också tydligt att kompentens om våld i nära inte bara kunde bäras av en liten grupp som VINR-gruppen. Ärenden med våld fanns i alla socialtjänstens verksamheter och behövde komma in i ordinarie processer och rutiner. Därför satsade förvaltningen på kompetenshöjande insatser för alla medarbetare inom IFO, och framför allt inom enheten för barn och familj. Särskilt fokus har varit barnavårdsutredningar vid uppgifter om våld, samt utbildning i FREDA, Socialstyrelsens metodstöd vid våld i nära relationer.

Ärendeteam för varje familj där våld förekommer

Under 2021 infördes ärendeteam, som utses direkt vid uppgift om våld i en barnfamilj. Teamet består av en barnhandläggare och en vuxenhandläggare, som gemensamt har inledande enskilda samtal med de vuxna i familjen. Barnhandläggaren träffar även barnet/den unge enskilt.

– Om de vuxna inte önskar hjälp för egen del fortsätter barnhandläggaren på egen hand utifrån utredningen av barnets behov, men med ett fortsatt motiveringsarbete att de vuxna även ska ta emot stöd för egen del. Så snart en sådan önskan finns hos de vuxna genomförs vuxenutredningarna parallellt med barnavårdsutredningen, säger Caroline Johansson.

Fram till dess att barnets skydd är säkerställt genomförs alla samtal med de vuxna gemensamt av barnhandläggare och vuxenhandläggare. På så vis ger de vuxnas beskrivningar av våldet och dess konsekvenser samtidigt beskrivningar av barnets utsatthet och föräldrarnas förmåga att möta barnets behov. Förvaltningen har också utvecklat särskilda mallar för dokumentation, och barnhandläggaren ansvarar för handläggning och dokumentation av barnets ärende, och vuxenhandläggaren ansvarar på motsvarande sätt för den vuxnes ärende.

Insatser till familjen samordnas så att de både möter varje individs behov och familjens sammantagna behov. Samtalsinsatser till de vuxna i familjen läggs upp på samma sätt som utredningssamtalen, och syftar till att möta hela individen – både som förälder och som våldsutsatt eller våldsutövare.

Ärendeteamen är dynamiska och ska utgå ifrån behoven hos varje enskild familj.

– Det betyder att medarbetare kan delta i ärendeteam både utifrån roll och kompetens. Den viktigaste med ärendeteamen är att säkerställa att alla inblandade medarbetare får en helhetssyn, så att arbetet gynnar respektive familjemedlem och familjen som helhet, säger Carola Gustlander enhetschef IFO.

Ett exempel på det är när skyddsåtgärder behövs. Då ska i första hand möjligheten och lämpligheten i att våldsutövaren lämnar hemmet utforskas. Först när detta inte bedöms möjligt eller lämpligt, är det barnet och den våldsutsatta föräldern som flyttas.

Samarbetsgrupp för snabb handledning

Ledningen har även infört en samarbetsgrupp som träffas varannan vecka. Där deltar enhetschefer samt 1:a socialsekreterare från alla enheter som är delaktiga i de enskilda ärenden. Alla aktuella ärenden föredras av ärendeteamen, vilket möjliggör omedelbar dialog och handledning i ärendet.

Det här har arbetet lett fram till

Nybro kommun har nu ett ramverk och rutiner för hur barn- och vuxenhandläggarna ska samarbeta i ärenden med barnfamiljer där det förekommer våld. Arbetssättet säkerställer att både barnen och de vuxna får det stöd de behöver, utan att olika utredningar motverkar varandra. Insatserna kan också samordnas på ett mer effektivt sätt.

Genom ärendeteamen kan socialtjänstens resurser samlas utifrån varje familj och familjemedlemmarnas unika behov. Medarbetarnas olika kompetenser tas till vara och ingen behöver gå in och göra någon annans jobb. Ärendedragningarna i samarbetsgruppen gör också att medarbetarna får löpande handledning, och att enhetschefer snabbt kan fördela om resurser om det behövs.

–Enskilda medarbetare behöver inte längre vara rädda att klienterna ska falla mellan stolarna. Alla roller och funktioner är tydliggjorda. Det medför färre missförstånd och tryggare bedömningar, säger Johanna Franzén.

Medskick, de viktigaste slutsatserna

Utvecklingsarbetet i Nybro genomfördes under de mest utsatta pandemiåren, vilket försvårade dialogen mellan olika verksamheter. Men en framgångsfaktor var att det fanns en kontinuitet bland nyckelpersonerna som drev utvecklingen. Arbetet genomfördes inte heller som ett projekt, utan som en del i det ordinarie arbetet.

Här är Nybro kommuns bästa medskick:

• Lägg tid på att analysera och beskriva problemen – med rätt diagnos blir lösningarna träffsäkra.
• Se till att arbetet prioriteras av ledningen, så att de kan vägleda medarbetarna.
• Öka kompetens om våld brett i verksamheterna.
• Skapa tydliga forum och arbetssätt för samverkan. Genom ärendeteamen och samarbetsgruppen blev den interna samordningen i Nybro enkel, effektiv och mer rättssäker.
• Skapa förståelse för de olika grunduppdrag som finns inom verksamheten, så att allas ansvar och roller tydliggörs. Alla behövs, men inte hela tiden.
• Våga anta ett prövande, lärande och utvärderande arbetssätt. Utvecklingsarbetet i Nybro tog tid, men så blev det också bra.