Samverkan räddar liv i glesbygd

För att ge patienter i glesbygden bättre tillgång till vård har en unik samverkan skapats norr om Göteborg. I Fyrbodalsområdet samarbetar primärvård, kommun och sjukhus för att skapa en mer nära vård. Att vården når patienten snabbare kan rädda liv.

Sammanfattning

I Fyrbodalsområdet i nordvästra delen av Västra Götalands län är avstånden ofta långa. Men genom arbetssättet Samverkande sjukvård kan vården nå patienterna snabbare. Sjukvården i kommunerna samverkar i dag på flera olika sätt. Ett av samverkansuppdragen är IVPA-uppdrag (I Väntan På Ambulans) där kommunsjuksköterskor som befinner sig geografiskt nära patienten larmas samtidigt som ambulans. Det har gjort att väntan på sjukvårdsutbildad personal kortats med i snitt åtta minuter för de 112-larm där både en kommunsjuksköterska och ambulansen larmats. Minuter som kan vara livsavgörande vid akuta tillstånd. Maria Klingberg är projektledare för Samverkande sjukvård och menar att arbetssättet räddar liv.

– I ett fall fick en patient en akut allergisk reaktion och var medvetslös när vår kommunsjuksköterska var först på plats. Sjuksköterskan kunde börja ge akutsjukvård i väntan på ambulanshelikoptern. Utan snabb hjälp på plats hade patienten troligen inte överlevt. Och det är inte det enda exemplet, säger hon.

Samverkande sjukvård började som ett pilotprojekt i Strömstad och Tanum 2009 och är nu en permanent verksamhet där 15 angränsande kommuner deltar. Under 2022 utfördes totalt 1 336 samverkansuppdrag.

Bakgrund

I Fyrbodalsområdet blir, liksom i övriga Sverige, befolkningen allt äldre. Möjligheterna att behandla olika tillstånd gör att vi lever längre och att behovet av vård ökar. Samtidigt har också antalet särskilda boenden för äldre minskat drastiskt under 2000-talet. I Fyrbodal minskade samtidigt också vårdutbudet på lokalsjukhusen. För att invånarna ska få snabb och god tillgång till vård behövdes ett nytt arbetssätt.

– Samverkande sjukvård startade i insikten om att vi behöver tänka nytt för att räcka till. Vi startade från ett blankt papper och vårt gemensamma mål var att kunna ge den bästa vården till invånarna med de resurser vi har, säger Maria Klingberg.

Genomförande

I pilotprojektet som startades 2009 tillsattes en arbetsgrupp av representanter från den kommunala hälso- och sjukvården, 1177 Vårdguiden, ambulansverksamheten, vårdcentraler inom primärvården och MÄVA (Medicinsk äldrevårdsavdelning). Fyra övergripande samverkansformer arbetades fram:

• IVPA-uppdrag
• 1177-uppdrag
• Assistansuppdrag
• MÄVA-direkt (se faktaruta).

En framgångsfaktor var, enligt Maria Klingberg, att ingen hade en förutbestämd uppfattning om hur samverkan skulle gå till.

– Tillsammans utgör vi vårdens resurser och är inte konkurrenter. Samverkan var inte till för att skapa vinning för någon, som att minska ambulansens körningar eller att avlasta akuten, även om sådana vinster blivit en bieffekt, säger Maria Klingberg.

En förutsättning för att lyckas är enligt henne att medarbetarna redan från start inkluderas. När Samverkande sjukvård ska införas i en kommun anordnas faciliteringsdagar, där medarbetare inom de olika verksamheterna träffas och diskuterar hur de kan bli hjälpta av att samverka.

– Medarbetarna upplever ofta att de fått fler verktyg, fler kompetenser och nya kollegor tack vare samverkan.

Under 2022 har en ny mobilapp för utlarmning av kommunens sjuksköterskor vid IVPA-uppdrag tagits i bruk. Det var först i december som samtliga kommuner som utför IVPA-uppdrag gått över till den nya appen men från december har IVPA-uppdragen mer än dubblerats. Orsaken är att operatörerna på SOS Alarm nu har lättare att lokalisera IVPA-sjuksköterskorna så att larm skickas till dem då de är närmare patienten än ambulansen vid de mest akuta larmen.

I linje med omställningen mot nära vård

Arbetet med Samverkande sjukvård ligger i linje med den stora omställningen som pågår i Sveriges kommuner och regioner för att erbjuda mer nära vård. Samverkande sjukvård var på så vis före sin tid när projektet drog igång år 2009. Kommunerna som utför samverkansinsatser kompenseras av Norra hälso- och sjukvårdsnämndens budget, som ansvarar för vården i Fyrbodals kommuner. På så vis belastas inte de enskilda kommunernas budgetar av att utföra samverkansuppdrag. Men enligt Maria Klingberg är det svårt att beräkna både kostnader och resursvinster för Samverkande sjukvård.

– När vi försöker räkna på det får vi utgå från olika scenarier. Vad hade hänt om kommunsjuksköterskan inte åkt på 112-larmet och hunnit fram i tid? Kanske hade patienten blivit sjukare och behövt längre tid inne på sjukhuset.

– Det är svårt att räkna ut i kronor, och hur ska man räkna minskat lidande eller ett räddat liv? Men både politiker, tjänstemän och medarbetare är överens om att vi i slutänden sparar resurser, säger hon.

Öckerö kommun har följt efter

Öckerö kommun som består av ett antal öar i Göteborgs norra skärgård inspirerades och började med Samverkande sjukvård i slutet av 2018. Men Maria Klingberg är förvånad över att fler kommuner och regioner inte hakat på modellen. På många håll i Sverige är problematiken densamma som i Fyrbodalsområdet.

– Vi har inte några unika förutsättningar här, en stor del av Sverige består ju av glesbygd och har en åldrande befolkning. Vi har märkt ett stort intresse för vår modell men vi har ännu inte lyckats sprida den till så många andra delar av landet, säger hon.

Detta har arbetet lett fram till

• Invånarna får närmare, tryggare och snabbare vård tack vare att sjuksköterskor från olika verksamheter hjälps åt.
• Personalen upplever att de har fått fler verktyg och större flexibilitet att anpassa vården efter varje patients behov. De ser också ett värde i att ha fått nya kollegor och kompetenser.
• 2022 bedömdes 1177- och assistansuppdragen förebygga cirka 350 besök på akutmottagningen och 340 besök till vårdcentral/jourcentral.
• Patienter som fått ta del av samverkansuppdragen har en positiv upplevelse och flera uttrycker en ökad trygghet av att det är möjligt att få hjälp på plats i hemmet (enligt en pågående intervjustudie).
• Under 2022 har totalt 1 336 samverkansuppdrag utförts.

De viktigaste slutsatserna

Projektledare Maria Klingberg tipsar om framgångsfaktorer för att lyckas med samverkan:

• Det krävs en projektgrupp där alla verksamheter är representerade. Det gemensamma huvudmålet bör vara att leverera bästa möjliga vård till invånarna utifrån de samlade vårdresurserna. Projektgruppen måste ha tid för att arbeta med samverkan och för att övervinna hinder som uppstår på vägen.
• Uthållighet och tålamod. Samverkan behöver utvecklas ett steg i taget. Börja enkelt med några få sätt att samverka, försök inte sjösätta allt på samma gång. Bygg ut i takt med att medarbetarna mognar in i samarbetet.
• Inkludera personalen från början och låt medarbetare från de olika vårdverksamheterna vara med och utveckla samarbetet. De är de som vet vad som fungerar och inte i praktiken. Det krävs en ödmjukhet inför olika yrkesprofessioner och att medarbetare lär sig mer om angränsande vårdverksamheter, deras kompetenser och arbetssätt.
• Samverkande sjukvård är en utarbetad modell. De kommuner som vill får använda sig av modellen och ta stöd av Samverkande sjukvårds operativa samverkansgrupp vid införandet.

Fördjupning

Om Samverkande sjukvård - tillsammans gör vi skillnad

Omställning till en nära vård