Överpröva åtgärdsprogram och förändra vattenförvaltningen

För tredje gången har Vattenmyndigheterna presenterat sina åtgärdsförslag för bättre kvalitet på våra sjöar och vattendrag. Lika många gånger har vi påtalat att flera av åtgärderna är omöjliga att genomföra, att de saknar finansiering och dessutom inte är tillräckligt förankrade hos de som ska genomföra dem. Det är också förklaringen till varför underskottet av åtgärder kvarstår i Sverige. SKR, Svenskt Vatten och LRF vill att regeringen överprövar åtgärdsprogrammen och därefter reformerar vattenförvaltningen.

SKR, Svenskt Vatten och LRF vill att Sveriges sjöar, åar, älvar och kustvatten ska vårdas och skyddas för kommande generationer. Det är ett mål som kommuner och lantbrukare varje år lägger ner stora resurser och möda för att uppnå.

Genomförandet av EU:s vattendirektiv är Sveriges genom tiderna största vatten-projekt. Bland annat ska reningsverk moderniseras, dricksvatten skyddas, hundratusentals enskilda avlopp åtgärdas, näringsläckage från odling minskas, stadsmiljöer förändras, kvarn- och sågdammar ska bort och flottleder återställas. Sverige har överlägset flest vattenförekomster i EU och därför blir de sammanlagda kostnaderna stora, även för små vattenvårdsproblem.

Men utan ordentliga prioriteringar, lokalt engagemang och finansiering blir lite gjort. Istället för att föra dialog om hur arbetet ska gå till har Vattenmyndigheterna nu föreslagit ogenomtänkta, dåligt underbyggda och ofinansierade åtgärder.

Här följer några exempel:

• Vattenmyndigheterna gör inte som EU-domstolen, riksdagen och regeringen har beslutat och sänker miljökvalitetsnormernas krav trots att förutsättningarna för det i verkligheten är uppfyllda. Orealistiska normer går inte att nå oavsett vilka åtgärder som sätts in och mål som inte går att nå skapar uppgivenhet.
• Landets lantbrukare förväntas sprida mer kalk än det finns i Sverige till ett marknadspris som överstiger lantbrukarnas betalningsförmåga.
• Effektiva miljöskyddande reningsverk riskerar att inte få byggas när miljökvalitets-normernas krav inte sänkts trots att förutsättningarna för det är uppfyllda.
• Bostäder i orter med växande befolkning får inte byggas om reningsverk hindras.
• Åtgärdsbördorna är generellt inte fördelade så att det går att prioritera effektivt. Exempelvis varierar behoven av att åtgärda enskilda avlopp på landsbygden och hantering av dagvatten i städerna.

Framgångsrik vattenförvaltning bygger på att skapa delaktighet. Det borde vara enkelt att få till med Sveriges långa samhällstradition av att bygga samhället underifrån, men vart sjätte år krockar traditionen brutalt med vattenmyndigheternas uppifrånperspektiv.

SKR, Svenskt Vatten och LRF anser att regeringen ska överpröva Vattenmyndigheternas förslag. Det är bra att flera regeringar har utrett problemen med hur vi organiserar vattenarbetet i Sverige, men det är nu dags att gå från ord till handling.

Om vi ska kunna skydda och återställa våra vatten krävs genomgripande förändringar av organisationen. Regeringen behöver förverkliga förslaget till förändringar som vattenförvaltningsutredningen presenterade i slutet av 2019 och säkerställa tillräcklig finansiering till såväl åtgärdsplanering som till fysiska åtgärder. Vattenfrågorna behöver organiseras på samma sätt som andra miljöfrågor och Vattenmyndigheterna bör läggas ned. Med rätt förutsättningar kan vi tillsammans kraftsamla för att skydda och återställa Sveriges vatten.

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Elisabeth Unell, ordförande, Svenskt Vatten

Palle Borgström, ordförande, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 3 maj 2021

Hämta högupplöst bild på Anders Knape