Publicerad 23 december 2021
Debatt

Regeringen måste ge besked om beredskapsflygplatserna

De regionala flygplatserna är avgörande för samhällets krisberedskap. Det är hög tid för regeringen att fatta beslut om fortsatt stöd under nästa år.

De regionala flygplatserna räknar med stora underskott till följd av covid-19 och på många håll har reguljärtrafiken helt upphört. Ansvaret för att upprätthålla kritisk infrastruktur för flygtrafiken vilar i dag tungt på kommuner och regioner. Men flygtransporterna är ett nationellt intresse och en central del av den krisberedskap som behöver fungera för invånarna i hela landet.

Efter snart två år av pandemi ligger upp emot 70 procent av allt flyg fortfarande nere och de regionala flygplatserna räknar med stora ekonomiska underskott. På åtta av de regionala flygplatserna finns det ingen reguljärtrafik alls och osäkerheten är stor kring när flyget kommer igång igen.

Under många år har de regionala flygplatserna ställt upp och med kort varsel öppnat flygplatsen vid behov för samhällsviktiga flygningar, utan att få någon ersättning. Men i den situationen som nu råder, där den reguljära flygtrafiken på många håll helt har försvunnit, kan staten inte längre räkna med det. De regionala flygplatserna kan inte garantera att det finns beredskap att öppna landningsbanorna för ambulansflyg och annat samhällsviktigt flyg om de inte utpekas som beredskapsflygplatser och får ekonomisk ersättning för det.

De regionala flygplatserna är avgörande för samhällets krisberedskap. De används till akuta patientflygningar och flygtransport för myndigheter som Sjöfartsverket, Kustbevakningen och MSB. Vid skogsbränderna 2014 och 2018 var de regionala flygplatserna helt avgörande för brandflyget. Under snart två år av pandemi har de använts till livsavgörande sjuktransporter för covid-19-patienter. Dessutom tillgodoser flygplatserna näringslivets behov av snabba transporter av kritiska komponenter och personal.

Sverige är ett avlångt och glesbefolkat land. Om rikspolitikerna i Stockholm menar allvar med att hela landet ska leva behöver de också på allvar värna flyginfrastrukturen och flygtrafikens fortlevnad.

Regeringen beslutade i december 2020 om att utse 17 temporära beredskapsflygplatser utifrån behoven från det samhällsviktiga flyget och pandemins effekter. I statens nu beslutade budget finns även en budgetpost för att förlänga de temporära beredskapsflygplatserna under hela 2022, men med mindre än tio dagar kvar till årsskiftet har regeringen fortfarande inte lämnat något besked. Det är hög tid för regeringen att skyndsamt fatta beslut om att förlänga de temporära beredskapsflygplatserna och ge förutsättningar för flygplatserna att kunna planera för nästa år.

Inför 2022 skulle även ersättningsmodellen som använts för de temporära beredskapsflygplatserna behöva förändras. De regionala flygplatserna får i dagsläget inte full kostnadsersättning, utan delar av kostnaderna som uppstår för att det samhällsviktiga flyget ska kunna lyfta måste kommunerna och regionerna stå för.

Det är inte rimligt att kommuner och regioner ska finansiera stora delar av en flyginfrastruktur som är av nationellt intresse. Nu måste staten ta ett större ansvar och ersätta de faktiska kostnaderna som följer av att vara temporär beredskapsflygplats.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner

Debatten publicerades i Dagens Samhälle 23 december 2021

Sakkunnig

Ulrika Appelberg
Handläggare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR