Publicerad 18 januari 2022

Riv statliga hinder för en ännu bättre välfärd

I åratal har lagstiftning, regelverk och statlig administration byggts på och bidragit till krångel och onödiga bromsklossar. Det finns en rad hinder som staten kan riva de kommande åren för att bidra till en ännu bättre välfärd.

Staffan Isling

Välfärden står inför en situation där den yrkesverksamma andelen av befolkningen ökar mycket litet, samtidigt som andelen äldre ökar med över femtio procent det kommande decenniet. Det kommer att gör det nödvändigt med nya arbetssätt, effektiviseringar och smartare samverkan. Då krävs att staten inte sätter käppar i hjulen, utan tvärtom river hinder.

SKR har deltagit i Välfärdskommissionens arbete och har för kommissionen presenterat en rapport där vi bland annat uppmanar regeringen att se över regelverk och rutiner som står i vägen för att skapa en god och effektiv välfärd som kan utvecklas utifrån medborgarnas behov. Välfärdskommissionen, som slutredovisade sitt arbete innan årsskiftet, har på regeringens uppdrag identifierat och analyserat åtgärder för att stärka framtidens välfärd.

Välfärdskommissionen har i sin tur lagt fram förslag till ett antal åtgärder som regeringen har gått vidare med. Bland annat finns beslut om att se över den statliga styrningen genom riktade statsbidrag och ett förstärkt stöd av juridisk kompetens inom digitaliseringsområdet. Regeringen har också beslutat om en tydligare process för att förbättra den digitala infrastrukturen till stöd för välfärdsverksamheterna och initierat en analys av de administrativa kostnader som uppstår till följd av statens styrning.

Åtgärderna är välkomna, för att inte säga efterlängtade. Samtidigt är de inte tillräckliga. Vi ser framförallt tre områden där det är särskilt angeläget att snarast riva statliga hinder.

Modernisera sekretesslagstiftningen

Vi behöver steg för steg modernisera sekretesslagstiftningen, som i dagens utformning inte bidrar till att främja samverkan inom och mellan kommuner, regioner och andra aktörer. Dagens sekretesslagstiftning hindrar exempelvis kommuner från att hålla samman en personakt i socialtjänsten, följa upp resultat i skolan eller få en samlad bild av anmälningar till socialtjänsten. Den hindrar också från att kontrollera bolags obetalda skatter och avgifter vid en upphandling eller andra uppgifter som bidrar till välfärdens kvalitet och effektivitet.

Anpassa lagstiftningen för digitala arbetssätt

De digitala arbetssätten utvecklas nu i välfärdsverksamheterna och lagstiftningen behöver anpassas till detta och till moderna tekniska lösningar. Vi behöver skapa möjlighet till fjärrundervisning i skolans lägre årskurser, digital nattillsyn i äldreomsorgen och automatiserade beslut i kommuner och regioner. Det finns också stora behov av att modernisera kommunallagen för att ge utrymme för ett demokratiskt deltagande i digitala politiska sammanträden i kommuner och regioner. Det har pandemin med all önskvärd tydlighet visat.

Digitala arbetssätt kräver också statlig samordning och statliga resurser. Utbyggda bredband i hela landet, infrastruktur för säker digital kommunikation och internationella standards är sådant som kräver betydande investeringar. Här finns det stora vinster att hämta om hela den offentlig sektorn går ihop och krokar arm.

Skapa en lagstiftning som främjar samverkan

Framtidens välfärd kräver samverkan mellan aktörer, men på flera områden är lagstiftningen alldeles för organisationsfokuserad istället för att rikta blicken mot det välfärden levererar.

Ett konkret exempel från pandemin är regionernas initiativ att ta på sig samverkansuppdraget för luftburna transporter av svårt sjuka patienter. Dagens lagstiftning tillåter inte en region att ersätta en annan region direkt för en sådan tjänst. Istället behöver en utpekad statlig myndighet agera mellanhand. Under den akuta pandemihanteringen löstes detta tämligen kvickt, men i normala fall hade det varit betydligt svårare och lagstiftningen skulle troligen omöjliggjort en smart samverkansmodell. Det är en lagstiftning som inte gynnar någon.

Riv statliga hinder

Staten har en försiktighetskultur, som främjar återhållsamhet snarare än utvecklingskraft. I höstas tillsatte dock regeringen en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för hur staten kan lätta på regleringen för att främja försöksverksamhet som utvecklar välfärden. Kommunerna och regionerna behöver ges möjlighet att bredda samverkan och pröva nya arbetssätt.

I grunden delar vi alla samma mål: att ge samtliga medborgare en välfärd med så hög kvalitet och till så rimliga kostnader som möjligt. Med färre statliga hinder kan vi fortsätta vår resa mot en ännu bättre och effektivare välfärd.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR