Publicerad 14 december 2021

Satsningar på rätt kompetens ger bättre äldreomsorg

På nationell nivå är tre av fyra anställda inom vård och omsorg tillsvidareanställda och sett till arbetad tid står tillsvidareanställda för åttio procent av den arbetade tiden. Tillsammans med de fackliga organisationerna arbetar vi för att ytterligare öka andelen heltidsarbetande.

Staffan Isling

En av insatserna är äldreomsorgslyftet, som ger möjlighet för outbildade att utbilda sig på arbetstid. Satsningen ger medarbetare möjligheten att kombinera vidareutbildning och arbete och behålla sin fulla lön under studieperioden. Äldreomsorgslyftet lanserades som en angelägen satsning i pandemin, men är också ett viktigt sätt att möta den långsiktiga kompetensförsörjningen i äldreomsorgen.

I exempelvis Ronneby utbildas just nu arton nya undersköterskor med hjälp av satsningen, som både betyder ett lönelyft för de anställda och en kompetenshöjning för verksamheten. Många medarbetare i äldreomsorgen befinner sig mitt i livet och står utan möjlighet att ta lån för studier. Äldreomsorgslyftet ger dem en möjlighet att vidareutbilda sig till undersköterska utan att förlora sin inkomst.

Enligt Socialstyrelsen har 285 av 290 kommuner ansökt om pengar för att kunna utbilda personal med hjälp av äldreomsorgslyftet 2021. Det pågår mycket arbete i kommunerna med kartläggning, validering och kompletterande utbildning, där samverkan mellan berörda förvaltningar och dialog med fackförbundet Kommunal är en framgångsfaktor. Samtidigt är kommunerna beroende av att utbildningssystemet levererar utbildningsplatser. Medlen för äldreomsorgslyftet kan bara användas till ersättning för lön vid studier och kommunerna kan således inte köpa in utbildningar för pengarna.

Konkurrensen om arbetskraft är hård på hela arbetsmarknaden. Andelen över åttio år ökar med över femtio procent, medan andelen personer i yrkesverksam ålder bara ökar med fyra procent fram till år 2029. För att locka fler till att arbeta inom äldreomsorgen och få viktig kompetens att stanna kvar inom yrket är satsningar som Äldreomsorgslyftet av stor betydelse.

Samtidigt ska vi komma ihåg att äldreomsorgen är en verksamhet som bedrivs tjugofyra timmar om dygnet, trehundrasextiofem dagar om året. Behovet av äldreomsorg sätts inte på paus över julen eller tar avbrott för nyårsfirandet. Det innebär även att behovet av vikarier alltid kommer att finnas där, exempelvis när kollegor vidareutbildar sig. Det har också varit tydligt under pandemin, när medarbetare med kort varsel tvingats stanna hemma från jobbet med symptom eller för att ta hand om barn med symptom. För att klara av verksamheten har det varit avgörande att det funnits vikarier som kunnat hoppa in.

Om vi ser historiskt har antalet anställda per person över 80 år faktiskt ökat en aning under 2000-talet. Ett skäl till att personalen kan uppleva att stressen ökar kan bero på allt mer omfattande lagkrav gällande dokumentation och uppföljning, vilket ökar tiden för administrativt arbete. Ett problem för kommunerna är att en betydande del av statsbidragen är riktade, vilket gör att kommunerna inte kan vara säkra på om de får behålla pengarna på sikt. De riktade statsbidragen kan inte finansiera permanenta utgiftsökningar som kvarstår när tillskotten har sinat eller upphört. Om bidragen försvinner tvingas kommunen att omprioritera eller säga upp personal.

Kommuner, regioner och fackförbund ser samma sak och vill åt samma håll. Vi vill arbeta för att öka andelen som är tillsvidareanställda och som arbetar heltid. Färre tidsbegränsat anställda och fler heltidsanställda kommer att ge tryggare anställningar som i sin tur förbättrar arbetsmiljön för de som arbetar. Insatserna kommer att gynna både arbetsgivare, arbetstagare och våra brukare som är beroende av hemtjänst och äldreomsorg.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.