Publicerad 22 februari 2022

Från kris till kraft kräver långsiktighet och nytänkande

I och med de slopade restriktionerna får vi nu äntligen ta del av fler kultur- och fritidsaktiviteter igen. Det är verksamheter som har påverkats mycket av coronapandemin. De återstarts- och utvecklingsinsatser som nu tas fram är avgörande för framtiden.

Staffan Isling

Vem har inte längtat efter att se favoritlaget i hockey med fullsatta läktare, den omskriva teaterföreställningen eller gå på konsert där alla i publiken sjunger med? Pandemin har, bland annat, påmint oss om hur mycket kultur- och fritidsaktiviteter betyder för vår livskvalitet och för vår utveckling som individer och samhälle.

Kommuner och regioner spelar stor roll för utvecklingen av kultur- och fritidsverksamhet. Under pandemin har man på en rad kreativa sätt försökt bibehålla delaktighet i kulturlivet. Omställningsarbetet har varit ständigt pågående och följt pandemins olika faser. Kultur har erbjudits på nya sätt, vissa verksamheter har tidvis behövt stänga eller minimera sin verksamhet, men samtidigt har det varit viktigt att kunna hålla verksamheter inom både idrott, fritid och kultur så tillgängliga som möjligt för våra barn och unga.

Faktum är förstås att kulturlivet och många fritidsaktiviteter har förändrats under de här två åren med pandemin. Inte minst har många verksamma i kultursektorn drabbats. Jag tror att vi alla ser och förstår vad inställda konserter, nedstängda samlingslokaler och avblåsta dansevenemang betyder för musiker, skådespelare, dansare, tekniker och andra som har sitt levebröd från kulturen. Likaså har motionsidrotten, både bland barn, ungdomar och vuxna, påverkats. Rapporter om kraftigt minskat idrottande bland de litet äldre barnen och de unga vuxna oroar, samtidigt som det finns andra grupper som ökat sitt motionerande. Här finns insatser för oss alla att göra framåt.

Inom kultursektorn förs nu en intressant diskussion kring återstart nu efter pandemin, inte minst med utgångspunkt i utredningen Från kris till kraft. Här finns flera välkomna förslag. Återstarts- och utvecklingsstödet är bra och staten ska samråda med regionerna om hur det ska användas för att resurserna ska komma till rätt användning för att och nå dit de ska. Även förslaget om att Skolverket ska få i uppdrag att främja samarbete mellan skolan och kulturaktörerna är viktigt mot bakgrund av hur barn och ungas kulturutövande har påverkats. Även här är kommuners och regioners erfarenheter och kunskaper viktiga att ta tillvara.

Just begreppet återstart kan leda tanken litet fel – om vi inte alla hjälps åt att tänka framåtsyftande. En återstart innebär med nödvändighet även nyorientering och utveckling utifrån delvis förändrade förutsättningar. Här finns många goda erfarenheter av omställningsarbete och nytänkande som gjorts under pandemin så här långt. Vi ser ett digitalt språng som många verksamheter har tagit, som behöver fortsätta utvecklas och finansieras långsiktigt. Hur ska exempelvis digitala kulturproduktioner finansieras? Det bör inte lämnas till enskilda kulturaktörer att utveckla, utan bör vara en del av en nationell återstart och utvecklingsstöd. Innovationsviljan är stor och även här behöver statliga utvecklingsstöd, som bejakar de kulturella och kreativa näringarnas tillväxt oavsett om det är småskaliga eller större näringar.

En god grundplåt för att vi ska kunna gå ”från kris till kraft” är en väl fungerande kultursamverkansmodell mellan regionerna och staten. Vi har den på plats. Nu behöver den fortsatta att förstärkas. Staten har gjort en permanent och generell förstärkning av kultursamverkansmodellen. Detta är välkommet.. Nu behöver ytterligare fokus läggas på vilken roll staten ska ha långsiktigt för att kultursamverkansmodellen i än högre grad ska kunna bidra till den nationella målen och regionala variationer och prioriteringar så att alla invånare ska kunna ta del av ett rikt kulturutbud utifrån egna behov och regionala förutsättningar.

Pandemin har lärt oss mycket, både dyrköpta erfarenheter, som vi gärna varit utan, men också sådant vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet. Inom områden som kultur, fritid och idrott har samverkan mellan staten, kommuner, regioner och civilsamhället utvecklats och förstärkts. Dialogen har pågått och allas vilja att bidra för att hålla i och hålla ut för verksamheternas skull har varit slående – och viktig. Den viljan och dialogen tar vi nu med oss i återstarten.

Till sist, tipsar om tre poddavsnitt från i november i fjol där chefer och verksamhetsansvariga i kommuner och regioner reflekterar tillsammans med experter från SKR om hur pandemin har påverkat kultur och fritid. Hör exempelvis om biblioteket i Vaggeryd som, på initiativ av både besökare och medarbetare, arbetat med digitala träffar och därmed ökat den digitala kompetensen, inte minst hos äldre besökare. I varje poddsamtal blickar de medverkande också framåt, utifrån sina lärdomar. Lyssna gärna!

Staffan Isling

Podcast om pandemins effekter på kultur och fritid

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR