Publicerad 30 mars 2022

Inget sjukvårdssystem i världen är köfritt

200 000 operationer genomförs varje månad och när belastningen på covid-vården nu är lägre ska väntetiderna för de patientgrupper som väntat längst på operation kunna minska, det skriver Emma Spak, sektionschef för Hälsa- och sjukvård på avdelningen för vård och omsorg hos SKR, i Vårdbloggen.

2021 genomfördes lika många operationer, åtgärder och planerade besök i den specialiserade vården som åren före pandemin. Detta trots den höga belastningen på covid-vården under långa perioder, trots att 11 miljoner PCR-test och nästan 18 miljoner vaccinationer mot covid-19 genomfördes, och trots stundtals höga sjukskrivningstal.

Ett tydligt styrkebesked som visar på vårdens stora kapacitet och förmåga. Bakom siffrorna finns förstås vårdpersonalen, som gjort enorma insatser under två tunga pandemiår.

Statistiken är inte alltid heller helt enkel. För trots att de planerade operationerna legat på lika höga nivåer som före pandemin så här väntetiderna i vården ökat. Och många av de som väntar på vård i dag har väntat längre än tidigare.

Att det ser ut så beror sannolikt både på att det första pandemiåret innebar en något mindre vårdproduktion och att personer undvek att söka vård, och att vi under 2021 ser att vårdbehoven ökade ännu snabbare än vårdproduktionen. Ett tydligt mått på det är att närmare 27 miljoner personer kontaktade primärvården 2021, jämfört med 23 miljoner personer 2020. Det är viktigt att de patienter som behöver vård också söker vård och fler kontakter i primärvården leder också till fler utredningar och remisser till specialistvården.

Vilka väntar på vård?

I fredags publicerades regionernas väntetidsdata för februari på väntetider.se. Den visar att totalt 162 487 personer väntade på operation eller annan åtgärd. Den största gruppen av dessa, drygt 30 000, väntade på ortopedi som knä eller höftledsoperationer. 23 000 väntade på operation eller annan åtgärd inom ögonsjukvården, som exempelvis operation mot grå starr.

Dessa 162 487 personer har alltså träffat en specialistläkare som bedömt att en operation eller annan åtgärd ska utföras. Vissa som väntar har väntat i en dag andra har väntat i några veckor medan ytterligare andra har väntat i mer än vårdgarantins 90 dagar på vård.

Under 2021 genomfördes nästan 2,4 miljoner operationer inom slutenvården eller som dagkirurgi – det motsvarar 200 000 i månaden. Av dessa var drygt en tredjedel planerade operationer eller åtgärder, som omfattas av vårdgarantin. Omsättningen bland de som väntar är alltså stor, varje dag opereras flera tusen patienter, men varje dag är det också ungefär lika många som sätts upp i kön och blir väntande.

I februari väntade också 458 558 personer på ett första besök i specialistvården, många av dem kommer sannolikt att remitteras vidare för en operation eller annan åtgärd. Samtidigt som många opereras fylls alltså kön på från andra hållet med nya patienter.

Viktigt prioritera rätt och samtidigt fokusera på de som väntat länge

Det finns inga sjukvårdssystem i världen som kommer kunna ha 0 personer som väntar på vård, all vård kommer inte kunna genomföras omedelbart. Det vi behöver fokusera på är att inga personer får vänta för länge – vården måste kunna jobba med medicinska prioriteringar och aktiv väntan för den som väntar. Enligt vårdgarantin ska väntetiden för specialiserad vård inte överstiga 90 dagar. I februari var det 70 462 personer som väntade på en operation, eller annan åtgärd såsom exempelvis utprovning av hörapparat, som hade väntat i mer än 90 dagar. Samma månad genomfördes 71 595 planerade operationer eller andra åtgärder, 84 procent av dem genomfördes inom vårdgarantins 90 dagar.

Det som väntat länge väntar i första hand på operationer inom ortopedi eller ögonsjukvård. Ett annat område där många väntat mer än 90 dagar är inom öron, näsa, hals. Det beror bland annat på att personalen där har behövts i covid-vården i stor utsträckning, då de är duktiga på att söva och intubera. Just audionomer råder det också stor brist på.

De flesta av de patienterna som väntat i mer än 90 dagar måste inte, ur ett medicinskt perspektiv, få vård snabbt. Samtidigt är långa väntetider för den enskilde patienten och för anhöriga tufft och kan försämra livskvaliteten eller förmågan att utföra arbete eller fritidssysselsättning. Det många patienter som väntar också beskriver är att ovissheten är värst.

Återhämtning under 2022

Under inledningen av pandemin, våren 2020, minskade de planerade operationerna drastiskt. Dels handlade det om att skapa kapacitet för covid-vården, när ingen visste hur pandemin skulle utvecklas. Vi hade också en period när det rådde svår global brist på narkosläkemedlet Propofol. Regionerna beslutade då gemensamt att begränsa de planerade operationerna för att säkra covid-vården. Den prioriteringen var nödvändig, men konsekvenserna från den våren ser vi fortfarande.

Vi ser nu en sakta återhämtning under 2022, men vissa patientgrupper får fortfarande vänta för länge. När covid-vården nu inte är lika belastad är bedömningen att väntetiderna även för de patientgrupperna som väntat längst ska kunna minska.

Regionerna och vi på SKR har vi följt väntetidsläget under många år. Att hela tiden analysera förändringar är viktigt för att kunna sätta in rätt åtgärder. Det är viktigt för att kunna prioritera rätt och för att kunna samverka mellan regionerna. Det är regionerna bra på, det har de visat under en lång tid nu. Väntetiderna kommer aldrig försvinna, men varje patient ska få vård i tid – det är alla fast beslutna om.

Läs vidare

Lika många operationer 2021 som före pandemin

Startsida webb Väntetider i vården

Startsida webbplatsen Vården i siffror

Kontakta oss

Kontakta Väntetider i vården






Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.