Gästkrönika: Bakvänt att stänga ute arbetskraft

Bristen på kompetens och arbetskraft är omfattande i hela Europa. För att säkra kompetensförsörjningen måste politiska reformer bidra till att öppna dörrar snarare än att stänga dem.

Fram till 2030 minskar antalet i arbetsför ålder inom EU med sju miljoner människor. EU bedömer att den arbetskraft som finns i Europa inte kommer att räcka till och att behoven av arbetskraftsinvandring från utomeuropeiska länder behöver öka kraftigt. För att möta behoven har EU lanserat en IT-plattform – EU:s talangreserv – för bristyrken där europeiska företag och arbetssökande utanför EU ska kunna hitta varandra. Medlemsländerna har i dag brist på både låg- och högutbildad arbetskraft inom framför allt it-, bygg- och vårdsektorn.

Talangreserven är ett välkommet initiativ. Bara i fjol utfärdade EU-länderna sammanlagt 1,2 miljoner arbetstillstånd till arbetskraftsinvandrare. Den siffran har vuxit de senaste åren och väntas växa ännu mer i takt med att Europas befolkning blir äldre. I likhet med andra europeiska länder har Sverige stora utmaningar med kompetensbrist och ökad arbetslöshet. Men till skillnad från EU:s initiativ att skapa en talangreserv med arbetskraft från tredje land har Sverige valt en annan riktning.

Omöjligt att rekrytera

Regeringen vill införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare på 34 200 kronor per månad. För bara ett halvår sedan låg försörjningskravet på 13 000 kronor per månad. Den kraftiga höjningen gör det i praktiken omöjligt för arbetsgivare att rekrytera från länder utanför Europa för en mängd yrken.

Sett både ur nationellt och europeiskt perspektiv är det svårt att förstå varför regeringen väljer att stänga ute arbetskraft som så tydligt behövs. Arbetskraftsinvandring har absolut sina problem med fusk och dumpade löner. Men de föreslagna åtgärderna löser inte de problemen, utan vi ser att de istället försvårar för seriösa arbetsgivare.

Argumenten vi hör för att höja försörjningskravet bygger på att jobben istället ska gå till personer som redan finns i Sverige. Vi ser inte att det finns ett motsatsförhållande i frågan. Sett till den enorma bristen på arbetskraft kommer Sverige och Europa att behöva både den arbetskraft som redan finns i medlemsländerna och arbetskraftsinvandrare från länder utanför Europa.

Missar bra affär för Sverige

En annan sak som gör att vi förvånas av regeringens inställning till arbetskraftsinvandrare är att det är en bra affär för Sverige. Enligt Strategirådet skapar arbetskraftsinvandringen ett förädlingsvärde på 43 miljarder kronor i Sverige och innebär skatteintäkter på 14 miljarder kronor. Så här långt har regeringen endast meddelat att de vill analysera EU:s talangreserv närmare för att bedöma om det kan vara ett effektivt verktyg för kompetensförsörjning i Sverige.

Att slopa höjda försörjningskrav, eller att starta en talangreserv, kommer såklart inte ensamt att lösa arbetskraftsbristen. Men det kan vara bra komplement till andra åtgärder, som nationella aktiveringsåtgärder för långtidsarbetslösa, en bättre anpassning av utbildning till arbetsmarknadens behov och att arbetsmarknadens parter kommer överens om kollektivavtal som bidrar till att behålla och rekrytera medarbetare.

EU-kommissionen varnar för att arbetskraftsbristen riskerar att bromsa den gröna omställningen, minska Europas konkurrenskraft och fördjupa kompetensbristen inom hälso- och sjukvårdssektorn. Då kan inte Sverige låta tro och hopp om att det finns en nationell lösning på kompetens- och arbetskraftsbristen vara vägledande.

Anders Henriksson
Ordförande SKR

Krönikan publicerades på Europaportalen den 28 februari 2024

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson