Samverkanskultur på arbetsplatsen
En bra samverkanskultur kännetecknas av en öppen, lyhörd och tillåtande dialog. Det finns ett intresse att lyssna på och förstå andras perspektiv och argument.
Chefen har ansvar för samverkanskulturen och en väl fungerande samverkan enligt lokalt gällande samverkansavtal. För att bygga goda arbetsrelationer behövs en samsyn om vad samverkansavtalet innebär, förståelse för den egna rollen och hur man själv kan bidra till en god samverkan.
Det förutsätter också en vilja att samverka samt en samsyn om vad verksamheten ska åstadkomma. Chefen behöver vara tydlig med:
- verksamhetens mål
- vilka beslut som fattas var
- vad som går att påverka innan chefens beslut
- vad som har beslutats
Att gemensamt hantera utmaningar
Det är en styrka när parterna tillsammans tar sig an utmaningar. Dessutom innebär gemensamt ägandeskap en stark legitimitet. Genom att ta tillvara samverkansavtalets överenskomna strukturer och former för delaktighet, inflytande, information och återkoppling blir samverkansarbetet effektivt. Det finns en förståelse för att alla vill och kan bidra. Samverkan ger en rättvis och transparent organisation.
Samverkan är ett förhållningssätt som kan tas tillvara för att gemensamt hantera olika utmaningar som till exempel arbetsmiljöutmaningen, digitalisering och kompetensförsörjning.
Tid för dialog
Tid för dialog är betydelsefullt. Därför behövs mötesformer som ger tid och utrymme för dialog där alla kan komma till tals. Information kan behöva ges i andra former istället för att förmedlas muntligt på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. När fler medverkar till att identifiera behov och risker, analysera och hitta olika handlingsalternativ kan chefen fatta mer välgrundade beslut.
Väl förankrat förändringsarbete
I samverkan involveras medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud tidigt i processen. Information och underlag gör att alla kan ta ansvar och komma förberedda till möten. De vet när och hur de kan bidra med sina kompetenser och erfarenheter. På arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ges tillfälle till lärande och utveckling genom tvärprofessionellt samarbete och kollegialt kunskapsutbyte. Verksamhets- och arbetsmiljöfrågor behandlas vid samma tillfälle.
En god kommunikation mellan samverkanssystemets olika nivåer skapar stabilitet och trygghet i verksamheten. Det leder till större handlingsberedskap för utmaningar och oförutsedda händelser. Samtidigt går det enklare och snabbare att implementera fattade beslut, ställa om samt införa nya arbetssätt och rutiner.
Samband mellan samverkansavtal och friskfaktorer
Forskningen visar att när vissa organisatoriska förutsättningar finns på plats och fungerar väl så påverkas arbetsmiljön positivt. Suntarbetsliv har tagit fram åtta förutsättningar, så kallade friskfaktorer, som har stor betydelse för att medarbetarna ska må bra på arbetsplatsen. När medarbetarna mår bra kan de både utvecklas och prestera bättre. Det i sin tur leder till en effektivare verksamhet.
Det finns ett starkt samband mellan samverkansavtalet och friskfaktorer. Avtalets strukturer och former är desamma som friskfaktorerna. Ett samverkansavtal innebär etablerade strukturer och former för delaktighet, inflytande, information och återkoppling. Samverkan skapar en rättvis och transparent organisation.
För att öka kunskapen om och arbeta med friskfaktorer är arbetsplatsträffar och samverkansgrupper utmärkta forum. Ibland kan arbetet med friskfaktorer vara vägen till att få till ett bra samarbets-/samverkansklimat och därigenom förutsättningar för att teckna och tillämpa ett samverkansavtal.
Sammanfattningsvis - samverkansavtal tillsammans med friskfaktorer ger en attraktivare arbetsplats och effektivare verksamhet.
Informationsansvarig
-
Christin Granberg
Förhandlare