Avgörande med dialog vid etablering av återvändandecenter
Kommuner och regioner behöver få rätt förutsättningar för att möta de behov som uppstår vid etablering av boenden för asylsökande som fått avslag. Det är SKR:s budskap till regeringen.
SKR har analyserat Migrationsverkets redovisning av hur arbetet med att inrätta återvändandecenter, särskilda boenden för personer som har fått ett verkställbart överförings-, utvisnings- eller avvisningsbeslut, fortgår.
Det finns en rad områden som gäller kommuners och regionernas verksamheter som behöver förtydligas. SKR har därför skickat in en skrivelse till regeringen.
– Jag var nyligen med på ett rundabordssamtal med migrationsministern där vi, tillsammans med kommunerna och Migrationsverket, pratade om hur det gått den första tiden sedan etableringen av återvändandecentren. Det som framkom är att dialogen är oerhört viktig. De kommuner och regioner som berörs behöver få förutsättningar att planera och förbereda sig för att kunna bidra till att det blir bra för de boende och för lokalsamhället, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Staten har det ekonomiska ansvaret
Hittills har Migrationsverket inrättat återvändandecenter i sex kommuner. Myndigheten bedömer att etableringarna kan öka belastningen på enskilda skolor och på socialtjänsten, och menar att nya regler för den statliga ersättningen bör övervägas. SKR delar den bedömningen, och ser också stor risk för ökad belastning på hälso- och sjukvården. Det är staten som har det ekonomiska ansvaret för målgruppen. I skrivelsen föreslås hur ersättningssystemet kan utformas så att det i möjligaste mån täcker de merkostnader som uppstår.
Det behöver också tydliggöras vem som har ansvar för sociala insatser för de boende. Idag görs olika bedömningar hos kommuner och Migrationsverket kring var gränserna gällande ansvaret för sociala insatser till asylsökande går, vilket kan leda till att enskilda individer riskerar att falla mellan stolarna.
Barnperspektivet i centrum
För att säkerställa ett gott samspel önskar SKR se ett uppdrag från regeringen till Migrationsverket om obligatoriska samråd och samverkan med kommuner och regioner innan uppstart - kring lokalisering, verksamhet och utformning.
– Samverkan är särskilt viktig eftersom det är barnfamiljer som förväntas vara huvudparten av de boende. Barnets bästa behöver beaktas vid alla tillfällen, det kan till exempel handla om hur boendet och närmiljön bidrar till barns trygghet och utveckling, säger Monica Sonde.
Vid rundabordssamtalet diskuterades även skolgången. Det finns ännu inget förslag att ta ställning till.
– Här behövs en ordentlig utredning och dialog med oss och med huvudmännen. Det gäller att ta hänsyn både till de enskilda barnens olika förutsättningar på centren och till skolorna som tar emot de nya eleverna, säger Monica Sonde.
Fakta
Huvudpunkterna i SKR:s skrivelse
- Det behövs schablonersättning till kommuner och regioner per boendeplats, för att täcka merkostnader för olika typer av insatser som uppstår, där återvändandecenter etableras.
- Höjd och automatiserad skolschablon
- Förtydligad ansvarsfördelning mellan stat och kommun för insatser till målgruppen - och i avvaktan på det en tillfällig ersättning till kommuner för sociala insatser i boenden, till följd av Migrationsverkets bedömning att deras ansvar är begränsat.
- Migrationsverket bör ges uppdrag att samråda och samverka om lokalisering, utformning och löpande drift med kommuner och regioner.
Återvändandecenter
I juni 2023 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att inrätta så kallade återvändandecenter. Här ska alla personer med verkställbara av- eller utvisningsbeslut erbjudas en plats. Sedan i höstas finns det center i fem kommuner: Burlöv, Enköping, Malmö, Mölndal och Stockholm. Totalt finns det 600 platser. Myndigheten uppger att målet är att ha cirka 2000 platser vid utgången av år 2024.
Källa: Migrationsverket
Läs vidare
Sakkunnig
Kenneth Forssell
Utredare arbetsmarknadssektionen