Tydlighet och finansiering behövs om civilt försvar
En osäker omvärld, inträdet i Nato och regeringens förväntningar kräver en omfattande utbyggnad av Sveriges civila försvar. Här behöver kommuners och regioners starka vilja tas till vara.
SKR:s styrelse kommenterar Försvarsberedningens delrapport ”Kraftsamling”, som ingår i den slutrapport som ska lämnas till regeringen den 26 april 2024. Rapporten kommer bland annat innehålla förslag på finansiering för nästa försvarsperiod för det militära och civila försvaret.
– Det går inte att nog poängtera behovet av en märkbart ökad statlig finansiering om kommuner och regioner ska bygga upp det civila försvaret utifrån intentionerna i Försvarsberedningens delrapport, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Kostnader behöver täckas
Det finns en stor vilja i kommuner och regioner att bygga upp det civila försvaret, samtidigt som behovet är stort av ökad tydlighet och finansiering från statens sida.
– SKR menar att det måste klargöras att Försvarsmakten står för alla kostnader som uppkommer kopplat till militära övningar och infrastruktur. Staten behöver även ersätta kommuner och regioner för kostnader för robusthöjande åtgärder utöver vad som kan anses tillräckliga för ordinarie krisberedskap.
– Vi får heller inte glömma personalkostnader för att planera och öva samt nödvändiga investeringar för att säkra ett fungerande samhälle i höjd beredskap och krig. Många kommuner och regioner har kommit långt i det arbetet, medan andra behöver jobba ikapp. Samtliga säger att det behövs extra tillskott för att komma vidare, säger Anders Henriksson.
Olika kostnader
Kostnader som uppstår i kommuner och regioner i uppbyggnaden av totalförsvaret kan delas in i olika kategorier:
- Försvarsmaktens behov kopplat till övningar med svensk eller utländsk trupp.
Exempel på kostnader är boende, el, tillgång till sjukvård, plats för lagring, drivmedel, tillgång till hamn och flygplatser. - Försvarsmaktens behov av infrastruktur
När Försvarsmakten nyttjar befintlig infrastruktur kan förstärkning krävas av kajer i hamnar, av broar och vägar samt investeringar på flygplatser och beredskapssjukhus. - Åtgärder som höjer robusthet och verkar avskräckande
Kommuner och regioner stärker nu sin robusthet mot till exempel elavbrott, cyberattacker, översvämningar och problem med dricksvatten. Det behöver bli tydligt till vilken nivå robustheten ska höjas och hur ersättningen utformas, för att undvika stora skillnader i förmågor mellan olika kommuner och regioner. - Åtgärder som kräver personal och investeringar
Personalkostnader för att analysera, planera, följa upp och öva samt att möjliggöra investeringar i alla de samhällsviktiga verksamheter i vilka kommuner och regioner behöver ha förmåga. Exempel på det är sjukvård, äldreomsorg, räddningstjänst, vatten, el, bränsle, läkemedel, elektroniska kommunikationer och transporter.
Läs vidare
Sakkunnig
Gunilla Glasare
Ansvarig civilt försvar, SKR